Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Duger det med gamla böcker?

/

Vi läser ofta att våra politiker vill förändra skolan och ställa högre krav på elever och lärare. Men vilka redskap ges? Var finns respekten för varandra?

Annons

Sedan skolan kommunaliserades är det stora skillnader mellan olika kommuner. I dagens Sverige har knappast några elever egna läroböcker, det finns knappt klassuppsättningar av de läromedel som står till buds. Pedagogerna på skolan tvingas till obetalt kvälls- och helgarbete med att hemifrån plocka fakta från internet (olagligt i många fall) och sammanställa egna material som ska kopieras till varje elev. Men, hör och häpna, alla skolor har inte ens anslag som täcker kopieringskostnaderna och undervisande lärare får då låta eleverna dela på materialet.

Här vill jag peka på hur lite respekt vi då visar eleverna. Genom att praktiskt betona att det inte är så viktigt att lära, det duger med trasiga gamla böcker, ofta med felaktiga fakta och arbetsuppgifter som delas med andra och inte kan efterstuderas. Det går heller inte att öka kraven på pedagogerna då deras möjligheter till införskaffande av relevanta läromedel är helt eller delvis borttagna. Samtidigt som lönerna för lärare ligger så lågt att det knappast sporrar till större arbetsinsatser!

Sverige har många enormt duktiga lärare och jag förstår att många lärare känner sig frustrerade och söker nya och egna vägar för att komma till rätta med skolans stora problem. Oftast är problemen orimligt stora och det kan då var lättare att angripa småsaker och på det viset tro att man gör något för att förbättra och styra upp elevernas agerande. Häromdagen fick jag höra att man i en grundskola börjat med ”smileys” (före detta guldstjärnor) till de duktiga eleverna. Det fungerar så att när man nått sina mål på ett bra sätt tilldelas man en smiley och när man samlat ett visst antal får man gå på ”biomys”. Allt detta medan de som har sämre förutsättningar sitter kvar i klassrummet och jobbar vidare! Tänk er hur det känns för den som aldrig når en smiley eller bara får ett fåtal och sedan tvingas höra om klasskamraternas roliga ”biomys”. Det är också ett stort svek mot de duktiga eleverna, som i stället för dyrbar lektionstid ska se film och äta godis. De ska givetvis ges nya utmaningar för att komma vidare i sitt tempo. Alla elever ska visas respekt oavsett förmåga och förutsättningar.

Hur fungerar skolmåltiderna, där målet är att eleverna ska lära sig smaka på allt och också lära sig äta rätt och näringsriktigt? Vilka metoder används för att nå det målet? Smaka på minst två grönsaker varje dag, om inte, blir du som elev utan mat helt och hållet den dagen! Jag har flera barn, några åt grönsaker som barn andra inte, men som vuxna har de lärt sig att äta allsidig kost och, ursäkta en novis, är det inte bättre att barnen äter skolmaten med eller utan grönsaker än att de går utan mat hela dagen och förväntas orka lära något också.

Jag påstår inte att det var bättre förr, men när jag gick i skolan visades vi den respekten att ha egna fina böcker som vi plastade eller ”papprade” in och vi var rädda om dem. Vi fick skolmat av varierande kvalitet och vi åt mer eller mindre, men vi fick alltid mat fast grönsakerna var det sparsmakat med på grund av kostnaden. Vad vi däremot lärde oss var att det var viktigt att läsa och lära för livet och att mat behövdes som bränsle för att orka med arbetsdagen.

Ska vi förstatliga skolan igen? Kommer det att hjälpa? Vilka politiker är villiga att satsa medel till skolan före tjusiga arenor, sportanläggningar och företagshotell med mera.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons