Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett omänskligt och kallt Sverige

Den senaste tiden har man kunnat läsa om 15-årige Sam, Visam Al Ibrahim som kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn i januari, då hade han varit på flykt sedan han var tio år gammal.

Annons

Migrationsdomstolen har beslutat att 15-årige Sam ska avvisas till Irak. Där har han dödshot mot sig och var därför tvungen att lämna hem- landet. Han har ingen familj kvar där.

Migrationsverket och Migrationsdomstolen säger att det finns barnhem som kan ta emot honom. Men går det att garantera att han har det tryggt och säkert där ensam, efter allt som hänt och händer i Irak? Med dödshot hängande över sig? Sam är ett av flera uppmärksammade fall då människovärdet hamnar i kläm på grund av hjärtlös asylpolitik och för att mänskliga rättigheter bortses!

Pojken kom till Sverige för att få en säker och trygg framtid utan ständig rädsla för våld. Det här är vad jag kallar omänsklig politik.

Vi har en bild av Sverige som ett jämlikt samhälle, där mänskliga rättigheter respekteras. Men i det här fallet, hur jämlikt och mänskligt är det egentligen att skicka en ensam 15-åring, ett barn till ett krigshärjat land med risk för sitt liv? Vad skulle vi själv tycka om våra barn blev utsatta på samma sätt? Skulle vi acceptera det?

Jag som socialdemokrat kan aldrig tycka att det är värdigt eller mänskligt att skicka iväg en ensam omyndig pojke, till ett land där han inte har någon familj och riskerar sitt liv. Det här fallet tycker jag visar tydligt att FN:s barnkonvention borde bli svensk lag! Utvisningen av Sam bryter tydligt mot de mänskliga rättigheterna och jag tycker att det är dags för samhället att ta barnens rättigheter på allvar!

Jeanette

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons