Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hjälp eleverna slå hål på konspirationsteorier

Annons

”Eleverna tror mer på en Youtube-video än på vad som står i läroboken”, säger en lärare i en förort till Stockholm som vi talat med, som upplever att de inte får det stöd de behöver för att hantera situationen i klassrummet.

För den som växer upp på 2000-talet är inte dagstidningarna och nyhetssändningarna i public service ett naturligt inslag i vardagen. I stället får den uppväxande generationen sina nyheter om vad som händer i omvärlden i sina sociala me-dier-flöden, i sina så kallade informationsbubblor.

Det redaktionella filtret, med erfarna journalister som grindvakter, ersätts av vännerna på Facebook, Instagram eller Snapchat. Kunskapen blir nischad och verkligheterna glider i sär.

Lägg därtill de utmaningar samhället står inför i form av flyktingkris, digitalisering och terrorhot. Gamla sanningar sätts ur spel och ifrågasätts och spänningar mellan olika grupper växer. I en sådan miljö trivs konspirationsteorierna särskilt bra.

En undersökning som Ungdomsbarometern gjort bekräftar också att konspirationsteorier fått fäste bland ungdomar. Det är lärarna som varje dag möter dem i klassrummet och som måste bena ut för eleverna vad som är sant och vad som är falskt. Vad är en konspirationsteori och vad är bara ett annat perspektiv på samhället och historien. Vem har tolkningsföre-träde? Enligt Fredrik Konnander på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är konspirationsteorierna ett allvarligt hot mot stabiliteten i samhället eftersom de används för att skapa misstro mot samhället. Enligt den 18-årsundersökning som myndigheten gör årligen är denna misstro störst bland unga med invandrarbakgrund en grupp som ökar i samhället i dag.

Det finns någonting hälsosamt i elevernas skepsis mot den verklighets-beskrivning lärarna förmedlar. Att ifrågasätta det som står i läroboken, och att väcka debatt om det, är till och med önskvärt i en demokrati. Unga som kommer till Sverige med andra erfarenheter kan bidra till en livligare debatt och hjälpa infödda svenskar med att se samhället ur nya perspektiv. Men diskussionen i klassrummen måste ske med hjälp av fakta och inte konspirationsteorier.

Därför vill vi arbeta med journalistik i undervisningen:

Bättre ämneskunskaper. Den som själv undersöker, vrider och vänder på verkligheten, samt låter båda sidor komma till tals, för att sedan förmedla det till andra får en kunskap för livet och inte för nästa provtillfälle.

Utmanar fördomar. Elever från alla socioekonomiska samhällsskikt besitter olika fördomar, som de kan ha plockat upp från sociala medier eller hemma vid köksbordet. Att integrera arbetet med aktuella nyheter i undervisningen gör att vi bemöter fördomarna aktivt i det gemensamma samtalet och i diskussionerna som uppstår.

Övning i medie- och informationskunnighet, MIK. Det är av största vikt att lära elever att underbygga sina resonemang med fakta. Detta förhållningssätt präglar dagens svenska läroplan; Att arbeta in ett källkritiskt förhållningssätt hos eleverna gör att de blir aktiva, självständiga, källkritiska samhällsmedborgare som tar demokratin på allvar och inte för givet.

Öppnar klassrummet mot verkligheten. Att lära sig att jobba och tänka som en journalist att under-söka, granska, ta del av båda sidor och framföra allt, styrka det man skriver med fakta är också ett roligt och effektivt sätt att lära sig om hur samhället och vår demokrati fungerar. Det skapar en kanal mellan skolan det ständigt föränderliga samhället utanför skolans väggar. Möjligheten att sedan nå ut med sin text, film, sina bilder eller poddar och faktiskt kunna göra skillnad skapar motivation och engagemang hos eleverna.

Praktisk träning i demokrati. Demokratiutredningen skriver i sitt betänkande: ”Vi föreslår att kunskap om den lokala demokratins funktionssätt liksom kunskap om kritisk granskning och källkritik ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet”. Att jobba journalistiskt är att inte bara lära sig om detta utan att få praktisk träning i det.

Fler granskande ögon. Samtidigt är det inte bara eleverna som vinner på det. I dag lämnas stora delar av Sveriges yta helt utanför medias granskning. Bara vetskapen om att en klass med elever plötsligt kan ringa och ställa obekväma frågor kan få makthavare att tänka en extra gång innan ett beslut fattas. Journalistiken behöver dessutom fler röster. Hälften av yrkeskåren bor i dag enligt Institutet för mediestudier i Stockholm. Personer med invandrarbakgrund är underrepresenterade.

När media inte längre når den breda gruppen måste skolan träda in och förklara och diskutera aktuella nyhetshändelser och politiska skeenden. Men det krävs resurser, fortbildning och plattformar för att stötta lärarna i deras utmaningar!

Jenny Sköld och Lotta Bergseth

journalister och initiativtagare till projektet journalistik som undervisningsverktyg

Emma Åhnberg

förstelärare på högstadiet i pilotkommunen Huddinge.

 

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons