Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur mycket tid har vunnits till vården?

Svar till ”Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp i Landstinget Gävleborg”, 19 augusti.

Annons

Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har äntligen kommit fram till att man inom Landstinget Gävleborg ska satsa på att använda resurserna på bästa sätt, att vårdpersonal ska ägna sig åt patienter och läkarsekreterare åt administrativt arbete för att frigöra resurser till vården.

I den verksamhetsnära administrationen arbetar i dag både läkarsekreterare och vårdpersonal administrativt. Vi läkarsekreterare har gjort vårt yrkesval och skaffat oss administrativ utbildning för att arbeta med detta. Flera har även gått landstingets egen framtagna vidareutbildning för läkarsekreterare på högskolan i Gävle med förhoppning att kunna vidareutveckla oss och ta på oss mer avancerade arbetsuppgifter. Vårdpersonal behöver inte ha administrativ utbildning för att ta på sig administrativt arbete men konkurrerar ändå med oss. Datoriseringen med allt vad det inneburit av nya arbetsuppgifter och möjligheter har varit spännande för många. Om vårdpersonal tagit på sig administrativt arbete har det i regel gett rejält klirr i kassan. Speciellt om man bytt titel. För oss lågavlönade sekreterare har det bara inneburit fler arbetsuppgifter men inga direkta lönepåslag – då det hör till vårt jobb.

En kartläggning av all personal inom hälso- och sjukvård som arbetar med administration har genomförts. Man skulle kartlägga hälso- och sjukvårdspersonal som helt eller delvis arbetar administrativt och administrativ personal – läkarsekreterare och andra administratörer. Det är våra chefer som kartlagt men det har inte genomförts på rätt sätt.

En minimal del av vårdpersonalens administrativa arbetsuppgifter har kartlagts och på så vis har man undanhållit administrativa arbetsuppgifter som nu fortsätter skötas av vårdpersonal– exempelvis kalla patienter, remisshantering, registrera, rapportera, inköp, fakturahantering, skriva efter förråd, statistik, schemaläggning, it med mera. Detta på bekostnad av oss läkarsekreterare – 130 tjänster ska bort från den verksamhetsnära administrationen! Flera av vårdpersonalen är angelägna att ha kvar ”sina” administrativa arbetsuppgifter. Vad beror det på?

Är det roligare att sitta vid skrivbordet än att vårda patienter?

Är de för många?

Vill man snygga till budgeten genom att låta vårdpersonal fortsätta vara administratörer i smyg i stället för att anlita läkarsekreterare? Om målet är att avlasta vårdpersonal administrativt arbete borde det innebära mer arbete för oss sekreterare och mindre för vårdpersonal. Men vilka får gå? Hur mycket tid har vunnits till vården? Tacksam för svar från ledningsgruppen!

Länets alla läkarsekreterare har fått anmäla intresse för administrativa tjänster. Det fanns tre alternativ att välja bland – patientnära administration, specialistfunktioner och chefstöd.

Tittar man på kravspecifikationerna kan vem som helst söka dessa tjänster. För chefstöd krävs exempelvis gymnasieutbildning eller motsvarande kompetens! Man behöver alltså inte ha någon administrativ utbildning vilket är minst sagt märkligt. Det är alltså fritt fram för vårdpersonal att söka och konkurrera ut oss. Tanken att använda resurserna på rätt sätt har nog varit god men jag får inte den här ekvationen att gå ihop.

De flesta välutbildade läkarsekreterare hamnar i gruppen patientnära administration och får som huvudsaklig arbetsuppgift att skriva patientjournaler dagarna i ända. Ett steg bakåt i utvecklingen där man fråntas möjligheten att växa i yrkesrollen och ta på sig olika ansvarsområden.

Ett steg mot en sämre arbetsmiljö som kommer att leda till mer arbetsrelaterade besvär och belastningsskador på grund av allt för statiskt, monotont arbete.

Uppdrag granskning

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons