Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen kan mer än äta sig mätt

Annons

Det är sant att klyftan mellan rika och fattiga breddas här i Sverige. Här finns nu fattiga barn. Livet är inte lätt att leva, det vet vi som har varit med ett tag.

Jag tänker på alla de som mött sådana motgångar i livet att de tvingas leva på existensminimum som ligger omkring 3 800 kronor i månaden efter att ha betalt hyra för en mindre etta. Är man inne i fas 3 begåvas man med hela 200 till 300 kronor om dagen.

Vi har ingen siffra på hur många som inte orkat fortsätta leva på grund av sjukdom, och som blivit tvingade att gå till ett arbete som de inte orkat med.

Som klasskillnad vill jag lyfta fram fas 3-are och hyrläkarna. När jag tänker på dessa fas 3-are med sin ynkliga ersättning och så hyrläkarna som tjänar omkring 10 000 kronor och mer därtill om dagen, plus ersättning för resa och uppehälle. Då blir jag verkligen fundersam. Arbetaren är värd sin lön heter det. Och visst vill vi alla ha pengar. Men ingen kan mer än äta sig mätt. Somliga köper märkesstrumpor till sina barn för ett par tusen och andra får vara tacksamma om de har en klick gröt och lite mjölk att ställa fram på frukostbordet åt sina telningar. Har de tur kan de hitta kläder för en liten penning i någon second hand-affär som de kan skyla sina barn med.

När jag tänker på dessa som vrider och vänder på varje krona och ändå inte får det att gå ihop, de som blir så illa tilltufsade av livet, då formuleras i mitt inre frågorna: Varför måste ”somliga gå i trasiga skor? Säg vad beror det på?”

Kaspera Magnusson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons