Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Innan Facebook fanns "Fäjsboka"

/
  • I ”Fäjsboka” skrev man upp allt som rörde korna och ladugården.

Annons

”Facebook, det är väl inget nytt”, säger en gammal bekant bondgrabb från Hälsingland.

En sån bok hade vi hemma ute i fäjset. Så kallade vi det som nu benämns ladugård. Ute i den hade vi ”Fäjsboka”.

Hur som helst, i den där boka skrev vi upp allt som rörde våra kor, eller som vi sa, ”kornene” eller ”kräkene”.

”Kom ihåg och ta in boka när du stökat färdigt”, brukade bondmoran säga åt den som gick ut i fäjset.

”Vi skrev upp allt som kornene åt och vad de drack och det är väl det man gör i det där som kallas Facebook nu för tiden”, säger min bekant .

I bland var det dags för brunst och betäckning, rop efter en tjur och efter det graviditet och födsel.

Sånt var vi väldigt öppna med. Det skrev vi om i boka. Jag vet inte hur det är på Facebook. Men det är väl lika på Fejan, eller hur? Fast då står det väl lite mer än i vår fäjsbok och kanske lite mera inlindat och med snygga foton.

Skitsnack höll vi också på med på min tid.

Djurens avföring och dess konsistens skrev vi mycket om i Fäjsboka. Vi såg i det som kom ut hur djuren mådde.

Vi mockade ut rukorna i dyngrännan innan de åkte ut på gödselstacken. I Facebook hamnar väl dyngan i kommentarsfältet?

I det kan man av mängden galla se hur producenterna mår. Ibland ser de ut att vara riktigt sjuka.

”Så det där med Fäjsbok är inget nytt för mig, det har vi haft sedan Sundsvall brann”, avslutar min bekant. Ibland tror jag han överdriver lite!

Sören Svensson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons