Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag har fått växa upp i kunskapens hus

Annons

Bredvid mig i soffan sitter pappa och tittar på nyheterna. Jag kan vara sex eller möjligen sju och jag tittar mer på honom än på tv:n. Jag har fötterna i hans knä och varannan minut tar han tag i mina tår och masserar lätt. Jag studerar hans ögonrörelse och det är genom dem som jag introduceras till världen. Jag frågar varför och han förklarar. Ibland tar han till och med fram de gröna stora uppslagsverken och vi bläddrar med entusiasm. Med outtröttlig pedagogik lär han mig om fjärilar, världsrekord och presidenter.

Vi bor i en villa i Vallhov, i kanten av kullarna som förvandlas till säsongens lekplatser och äventyr. Han lär mig konsten att odla den perfekta potatisen och vi ser rabarber växa upp stora som små träd. Varje sommarlovsmorgon kommer han och bjuder på de röda, ljumma, söta bären som aldrig verkar ta slut. Men inte utan att förklara hur man får dem att bli sådär klarröda och goda.

Vi sitter där, pappa, jag och nyheterna på tv i början av 90-talet och aldrig har jag väl känt mig så trygg som då. De här minnena och många andra kommer till mig nu när han stiger in i kapitlet som heter pension. Det finns ett allvar i det och en angelägenhet som passar vår samtid i året 2015.

Jag har haft förmånen att växa upp i kunskapens hus. Min pappa, en lärare med passion för kunskap som tog sig in innanför min hud och gav mig den nyfikenheten som format den jag är i dag. Men det som skiljer min pappa från andra pappor är att jag har delat min pappa med tusentals barn som likt mig fått ta del av hans berättande. I åratal har han rabblat räkneramsor, pratat vikingatid och introducerat bollsporter och kullerbyttor i barns liv.

Att vara lärare är mer än den kunskap man ger. Det är att överföra en kärlek till det vi ännu inte vet som är avgörande. Att gro ett frö av viljan att utforska och ifrågasätta för att sedan förändra är en gåva.

I dag sitter vi på samma sätt, i soffan framför nyheterna. Men har jag tur kan jag kanske ge tillbaka lite av all den rikedom han har gett mig i form av kunskap. Kanske har jag hunnit läst något som han ännu inte vet eller så googlar jag upp något för att se honom le. För det gör kunskap med honom, han ler.

Min pappa är världens bästa lärare och det älskar jag honom för!

Dotter Lisa

 

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons