Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Metadon och Subutex tar inte bort drogdemonen

Annons

Efter att ha varit fast i heroinmissbruk i tio år fick jag ersättningsknark av samhället i tre år. Detta var som att byta hytt på Titanic.

Så här ligger det till:

Heroinmissbrukaren lever som i ett kärleksförhållande med heroinet. I familjen finns också en demon: avtändningen. Han består av orkeslöshet, frossa, smärta, ångest och måste alltid omedelbart tas om hand.

Denna hotfulla demon lever i samma universum som missbrukaren och hans älskade heroin. Demonen trivs bäst med att ligga i missbrukarens knä eller klänga runt på honom som en liten oberäknelig apa. När husse äntligen får sin heroindos, bugar sig ”den lilla apan” (ursäkta, demonen) och drar sig tillbaka med all ångest och smärta. Han tar nu ledigt tills heroindosen mist sin verkan. Då kommer han troget tillbaka med smärta och ett ännu starkare sug efter nästa spruta.

Nu har läkare, forskare och politiker fullt ut accepterat ”mediciner” (Subutex och Metadon) som ”hjälper” heroinisten att få bukt med demonen.

Dessa preparat ”packar in demonen i en låda ” som heroinisten nu ställer undan i sitt sinne. Allting frid och fröjd … Trodde man.

Avtändningsdemonen i lådan är nu som en tidsinställd bomb. Begravd av en ersättningsdrog, färdig att explodera om Subutexet uteblir. Varför denna desperata lösning inte leder till drogfrihet är att ju mer man eventuellt trappar ner ”den smärtstillande medicinen” desto hotfullare blir demonen och endast döden blir hans överman.

Det finns bara ett giltigt och värdefullt mål – drogfrihet!

Isak Apelgren

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons