Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Offentlighetsprincipen gäller väl?

Annons

En bekant ringde till försäkringskassan för att få besked hur han ska beräkna sin sjukskrivning inför en operation han snart ska genomgå. Han vill veta sjukskrivningstiden för att kunna beräkna sin ekonomi.

Han: ”Hej. Jag skulle vilja veta vad som gäller för sjukskrivning när man har opererat en arm och inte kan använda den. Hur ni bedömer arbetsförmåga och så.”

FK: ”Ja, det vet vi inte om vi inte har sjukskrivningsintyg.”

Han: ”Kan du svara på vad som gäller och hur ni ser på sjukskrivning...”

FK: ”Det tar vi ställning till när vi får sjukskrivningsintyget. Sådant här sköter vi själva.”

Han: ”Hur länge får man vara sjukskriven om man till exempel har blivit opererad för bråck i magen?” (en operation han genomgick för ett år sedan).

FK: ”Det står på sjukskrivningsintyget.”

Han: ”Ja, men jag blev sjukskriven för sex veckor, och sedan planerade läkaren att sjukskriva för ytterligare fyra veckor, men ni kortade ner det till en vecka.”

FK: ”Ja, vi har våra listor att gå efter.”

Sedan lade handläggaren på luren!

Observera att det tydligen finns listor att ”gå efter”, men vad som står i dem får man bara ta emot som en chock i efterhand. FK är en officiell myndighet och man har rätt att få veta efter vilka regler de fattar sina beslut. Offentlighetsprincipen gäller. Svaret att ”sånt här sköter vi själva” tyder på att man inte vill ha insyn.

Kanske baseras besluten på en bedömning om den drabbade har kraft och ork att starta en process?

Enligt en undersökning görs skillnad mellan välutbildade, högavlönade män och den gamla vanliga B-gruppen (kvinnor, fattiga och så vidare).

Undrar om man som handläggare skär lite här och där i sjukskrivningstiderna på eget bevåg eller om det finns en urvalstaktik?

Överkörd

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons