Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pedagoger tvingas trolla med knäna

Annons

Det är Kerstin Hesselgrens ord från 1922, hon var Sveriges första kvinna i riksdagen och arbetade enträget med frågor rörande kvinnor och barn, ovanstående citat gällde drägligare arbetsvillkor för barnmorskor. Hon kallade den stora barndödligheten bland fattiga för ”slöseri med människo- material.”

Att ha barn. Att älska barn. Att vilja deras bästa och mer därtill är något de flesta av oss vet vad det är. Att oroa sig. Känna sig otillräcklig. Inte alltid kunna se och skydda.

På vår dotters förskola går det i regel tre pedagoger på 21 barn. Vi känner inga sjubarnsföräldrar, vet bara hur svårt det kan vara att hinna med ett enda; vilja ge det så mycket uppmärksamhet och värme som möjligt.

Stora barngrupper är dessutom förenat med fara. Vad händer när någon av de ordinarie blir sjuk och nedskärningarna kräver vikariestopp? Att vara ensam ansvarig för 18 barn är en orimlighet, men så ser det uppenbarligen ut i dag i krisens Sandviken. 13,9 miljoner ska sparas på redan pressade skolor och förskolor, det märks inte minst på vår dotter som kommer hem med mycket mer oro i kroppen än när det ”bara” gick 17 barn på fyra vuxna. På bekostnad av den uppmärksamhet och omsorg som varje barn behöver för att kunna utvecklas till trygga individer, tänker våra lokalpolitiker få budgeten att gå ihop.

Anders Borg försvarar regeringens inställning med att det ser likadant ut i hela världen. När det gäller barn är sådan passivitet kränkande och farlig. Anders Borg säger ofta att han inte kan trolla med knäna, men det tvingas i stället pedagogerna på förskolorna att göra.

Situationen som den ser ut nu är omänsklig och förödande – såväl kortsiktigt som långsiktigt. Pedagogerna gör ett fantastiskt jobb, men enbart en klapp på axeln gör varken dem eller våra barn lyckligare.

Det krävs en rättvis politik där vi inte offrar våra barn och de som jobbar för våra barns bästa.

De som får ta konsekvenserna av dåliga tider är våra gamla och våra barn – och med anställnings- och vikariestopp får de mestadels kvinnor som jobbar inom dessa områden en ännu slitsammare och stressigare arbetssituation, med ännu mer sjukskrivningar som följd.

Det är barnen och pedagogerna som får betala skitåren, inte Anders Borg eller de styrande i Sandvikens kommun.

föräldrar, Kungsgården

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons