Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ska vi ha ränteavdrag?

Annons

Det pågår för närvarande en kampanj i media för att avskaffa ränteavdragen. ”Det är rätt tid att nu avskaffa ränteavdragen, då räntan är låg”, är det vanligaste argumentet.

Tyvärr är sanningshalten i detta argument lika lågt som räntan. Man talar inte heller om att det endast är ränteavdragen för privatpersoner (villaägare med flera) som troligen avses.

Jag vill i stället påtala den utomordentligt stora risk som finns i att nu ta bort ränteavdragen. Problemen kommer ändå att uppstå med stora kostnadsökningar då räntorna kommer att höjas från dagens extremt låga nivåer. Att då avsiktligt förvärra dessa problem genom att avskaffa ränteavdragen, kan i värsta fall leda till en ny finanskris.

Det säger sig självt att det är tryggare att ta bort ränteavdragen under en period av räntesänkningar. Det skulle då vara möjligt att successivt – samordnat med räntesänkningar – avskaffa ränteavdragen, utan att kostnaden höjs för låntagarna. Att idag avskaffa ränteavdragen är att frivilligt göra detta vid sämsta tänkbara tidpunkt utan en tanke på de 10 000-tals låntagare som kan tvingas gå från hus och hem på grund av detta beslut.

Ränteavdragen har i nuvarande form funnits under lång tid och trots att belåningen nu ökat torde kostnaden för ränteavdragen historiskt vara låg eftersom räntan är låg.

Eftersom räntorna nu är extremt låga, har vi fått problem på tillgångssidan, aktier och fastigheter stiger i pris och belåningen ökar oroväckande.

Riksbanken har alltför ensidigt tittat på det så kallade inflationsmålet (2 procent ) och givetvis på kronkursen. Den ökade belåningen har inte tillräckligt beaktats vid de extrema räntesänkningarna.

Jag rädd för att minskade avdrag och räntehöjningar kan krascha hela ekonomin och då driver villaägare med flera från hus och hem och öka arbetslösheten till obehagligt höga nivåer.

De problem som finns bör lösas snarast och förmodligen sker detta bäst genom att aktsamt ändra i fler variabler som påverkar belåningen.

Ändrade amorteringsregler och ändrat maxbelopp för ränteavdrag torde vara användbara verktyg för att påverka belåningen.

En möjlighet att öka lånekostnaden vore att införa låneskatt. En sådan skatt kan givetvis införas på både nya och gamla lån och omfatta såväl bolag som privatpersoner allt efter önskemål.

Låneskatten skall verka förslagsvis när utgiftsräntan är mellan 0-5 procent .Systemet utformas så låneskatten blir högst när räntan är 0 procent och upphör när räntan är 5 procent eller däröver.

Om vi antar 5 procent som normalränta för en skattemodell och dessutom det läge då låneskatten skall upphöra fås följande låneskatteförslag.

Låneskatten LÅ = 5 – Befintlig årlig genomsnittsränta x skattekvoten x lånebeloppet.

Om skattekvoten sätts till 15 procent blir ett rörligt lån idag cirka 0,4 – 0,5 procent dyrare.

Skattekvoten kan variera mellan gamla och nya lån och över tid. Skattemodellen ger ökad kontroll och skatten minskar då räntan går upp vilket är bra, borttaget ränteavdrag ger motsatt effekt.

Att jag föreslår en skatt och utökat skatteuttag är inte för att jag tycker om skattehöjningar utan för att det kan vara det minst dåliga alternativet.

Sist men inte minst måste vi tänka på alla den som har konsumentkrediter med mera till extremt höga räntor. Dessa är de som drabbas hårdast av avskaffade ränteavdrag. Här finner vi stora grupper med de som är ekonomiskt svagast i Sverige. De behöver hjälp inte försämringar.

Förslagsvis införs maxränta på diskonto plus åtta procent. Räntor därutöver är olagliga eller beskattas så att de är olönsamma att ta ut av utlånaren. Eventuellt kan lån utan säkerhet behöva maximeras till exempelvis 100 000 kronor. Detta torde kräva någon form av regelverk samt någon form av samordning mellan kreditinstituten. Att denna marknad inte redan är reglerad är ett svek mot de ekonomiskt svagaste i Sverige.

Hans Hillberg

 

 

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons