Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Status sökes!

Jag vill, i min roll som lokalvårdare, få komma till tals. Har länge velat skriva något som berör mitt yrke.

Annons

Jag arbetar på en vårdinrättning i Gävleborgs län och har länge funderat på varför attityden mot oss ”städkärringar” är så extremt negativ.

Det är vad jag upplever mer eller mindre varje dag på min arbetsplats och det är oerhört påfrestande för psyke och lekamen.

Det pratas över våra huvuden, det tittas snett, det är vårt fel om någon snuskat ned en toalett, det är tydligen även vi som latar oss, städar dåligt bara för att ”jävlas” och förväntas hålla varenda lokal ren vid just det ögonblicket någon stör sig utan att tänka på att vår personalstyrka minskat med 75 procent på 50 år. Men lokalerna har inte blivit färre eller minskat. Tvärtom. Vi ska göra samma jobb som 100 personer en gång i tiden gjorde. Vi har inte toavakter som kan kontrollera alla efter toalettbesök.

Det finns såklart latmaskar och inkompetenta inom städyrket. Men den respekten jag talar om är hur man blir bemött dagligen, från måndag till fredag och vilka oerhörda krav som ställs på oss.

Jag gillar mitt jobb, man ser resultat på en gång, man får röra på sig, man träffar folk – från riktiga helgon till stolpskott. Men jag, blott 28 år, sover knappt längre på nätterna på grund av en inre stress. Jag tar med mig jobbet hem i rädsla över hur man ska bli bemött nästa dag. Tröttheten slår över så att man till slut får nackspärr och ryggskott och det finns kvällar då man bara vill gråta ihjäl sig. ”Ja, men byt jobb då!” kommer nog vissa av er vid frukostbordet att tänka. Visst kan jag säkert göra det, men då kommer nästa person som tar jobbet efter mig att känna samma sak. Då är karusellen i full gång igen! Lokalvårdaren borde få mer status! Det är ett viktigt yrke och speciellt nu i influensatider.

Vi ska inte synas eller vara i vägen men det ska lik förbannat vara rent. Hur går det ihop? Det får vara ett slut på det här! Jag vill känna stolthet! Till den dagen går jag med huvet sänkt och spär på min nackspärr!

Status Zero

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons