Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ta initiativ till att rädda flickors liv!

Var finns det politiska modet hos politikerna i landstinget i Gävleborg? Var finns känslan av medmänskligt ansvar hos tjänstemännen på samma myndighet?

Annons

Varje år dör 170 kvinnor i Sverige i livmoderhalscancer och 500 insjuknar i sjukdomen. Livmoderhalscancer överförs sexuellt och är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor under 45 år varav majoriteten smittas före 20 års ålder.

För att minska framtida förekomst av livmoderhalscancer beslutade Socialstyrelsen att vaccination ska införas i det allmänna vaccinationsprogrammet från 1 januari 2010 till flickor födda 1999 och senare när de går i årskurs 5-6. Landstingen har därefter beslutat att vaccination ska erbjudas även till äldre flickor i åldern 13–18 år (flickor födda efter 1/1 1993). Även denna utvidgade vaccination blir kostnadsfri. För snart två år sedan skulle den efterlängtade vaccinationen äntligen börja. I skolhälsovården skulle alla 11-åringar därmed få vaccin som i förlängningen skyddar mot livmoderhalscancer. Tanken var samtidigt att landstingen i sin upphandling skulle pressa priset och därmed få råd med att vaccinera flickor som hunnit bli tonåringar innan vaccinationsprogrammet var på plats.

Men allt fler flickor får fortsätta vänta. För andra gången överklagas upphandlingen, vilket kommer att försena vaccinationen ytterligare, i värsta fall i flera år. Förfarandet styrs av lagen om offentlig upphandling, LOU, som enligt SKL är alltför stelbent för att fungera i många brådskande vård- och välfärdssammanhang. Enligt SKL måste lagen skrivas om.

Upphandlingen av vaccin sköts centralt av Stockholms läns landsting som nu har tagit kontakt med leverantörerna av vaccin mot livmoderhalscancer på den svenska marknaden. Syftet är att inleda samtal om hur vaccinationen mot livmoderhalscancer ska kunna komma igång trots att upphandlingen av vaccinet är överprövad. När dessa samtal är avslutade och vad de leder till är det naturligtvis ingen som vet.

Däremot har Region Skåne till följd av den utdragna upphandlingsprocessen av vaccin valt att göra en direktupphandling med ett läkemedelsbolag för att åtminstone kunna börja vaccinera flickor födda 1993. Argumentet för det är att man vet att betydligt fler flickor blir vaccinerade så länge de är kvar i skolan, hörsamheten är betydligt sämre när de väl lämnat denna. För att vissa flickor födda 1993 inte ska riskera att dö i livmoderhalscancer anser man sig tvungen att agera. Enligt Region Skåne kan den första leveransen ske inom ett par veckor och snarast därefter avser man att påbörja vaccinationen av berörd årskull. All heder åt dessa modiga ansvarstagande människor.

När jag vände mig till landstinget i Gävleborg fick jag av medicinskt ansvarig tjänsteman beskedet att man i Gävleborg inte tänker göra annat än att vänta. Invänta dels Stockholms kontakter med vaccinproducenterna, dels den rättsliga processen. Man avser inte erbjuda några flickor vaccination förrän rättsläget tillåter. Varför är flickornas i Skånes liv värda mer än flickornas i Gävleborgs? När vi nu sitter fast i en rättslig process som vi tycker grundar sig på en felaktig lag och vet att flickor kommer att dö, varför har vi inte modet att göra rätt? Varför är det så svårt att göra om och göra rätt? Varför törs man inte ta initiativ till att rädda liv hellre än att följa lagar som inte är anpassade till verkligheten?

Tord Fredriksen

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons