Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

VA-problemen kommer att öka

Det här är fakta vad gäller frågan om vatten och avlopp till hela Norrlandet.

Annons

I utställningshandlingen för Översiktsplan Norrlandet visar vi möjliga lösningar för frågan.

Samrådstiden fram till 31 juli är just ett samråd för att få fler intresserade, engagerade och delaktiga. Det ska inte på något sätt uppfattas som en information om ett färdigt förslag.

Vi söker lösningar som håller sig inom de lagar och regelverk vi har i Sverige och vi diskuterar dem tillsammans med er som bor på Norrlandet.

Det måste ske till en kostnad som uppfattas som acceptabel för alla, både i dag och i framtiden.

Problematiken med dagens vatten- och avloppssituation på Norrlandet är tydlig. Kombinationen mellan dåliga avlopp och bristande kvalité och tillgång på dricksvatten tillsammans med den ökande bosättningen på Norrlandet, bland annat då fritidshus omvandlas till permanentboende, ger en ohållbar situation.

Under 2006 då Bygg & miljö inventerade Norrlandet, sträckan Sjötorp i söder till Harkskär i norr, var 46 procent av fastigheterna permanent bebodda medan 54 procent var fritidshus. Vi vet att andelen permanentboende sedan dess ökat.

Endast några få fastigheter saknade då indraget vatten (tolv stycken = 1,4 procent) och så länge de boende sprider ut sitt disk- eller tvättvatten på sin egen tomt finns inga krav på ytterligare rening.

Utredningen 2006 visade att totalt 51 procent av de enskilda avloppen var ”icke godkända”. Lägger man till de så kallade slutna tankarna, med tillhörande BDT-avlopp, vilket är en teknisk lösning som inte rekommenderats de senaste 10–15 åren, blir siffran 57 procent icke godkända avlopp.

Med icke godkänd menas anläggningar äldre än tjugo år och/eller anläggningar med en teknisk lösning som inte klarar av att rena avloppsvattnet tillfredsställande.

Med de kunskaper om ålder och tekniska lösningar som utredningen gav, och det faktum att Norrlandet, enligt Naturvårdsverket normer, bedöms ha ”hög skyddsnivå för miljö och hälsa”, kunde en beräkning (enligt Naturvårdsverkets metod) göras av faktiska utsläppsmängder inom Norrlandet.

Beräkningen visade att utsläppen av kväve måste minskas till knappt en tredjedel och utsläppen av fosfor till drygt en fjärdedel av dagens utsläppsmängder. Kväve och fosfor är näringsämnen som ligger bakom bland annat övergödningen i havet. Totalt sett var det minst 450 avlopp som släppte ut otillräckligt renat avloppsvatten, vilket ökar risken för igenväxta havsvikar, sjukdomar och utgör en risk för den biologiska mångfalden.

”Ja, men vad är problemet? De som har bristfälliga anläggningar måste väl åtgärda dem!”

Ja visst, den lösningen är fullt möjlig i delar av området, men inte en hållbar lösning för området i sin helhet. På Norrlandet är vissa problem associerade till vissa områden. Längs Bönavägen, i Bönan, i Engesberg, Utvalnäs och delar av Harkskär är det trångt mellan fastigheterna och därför svårt att hitta infiltrationsplatser med ett tillräckligt skyddsavstånd till vattentäkter.

Oavsett vilken lösning som föreslås för avloppen, kvarstår problemen med de enskilda vattentäkterna. En grundläggande förutsättning för att bo någonstans är att ha tillräcklig tillgång till dricksvatten med god vattenkvalitet.

Alternativet med enskild vattenförsörjning är inte en långsiktigt hållbar lösning för Norrlandet, inte minst kombinationen av vattenbrist i vissa områden tillsammans med vattenkvalitetsproblemen.

VA-utredningar från tidigt 1990-tal talar för att vattentillgången på Norrlandet med dåvarande vattenuttag räckte generellt, men att med en ökad andel permanentboende skulle problem uppstå främst i de redan tätbebyggda områdena, som Holmudden, Bönan och Utvalnäs.

Kommunen har sedan länge kännedom även om bristande dricksvattenkvalité. De vanligaste problemen med vattenkvaliteten i enskilda brunnar på Norrlandet är påverkan av klorid, fluorid, radon, järn, humus, hårt vatten och bakterier.

För att få en mer heltäckande bild av vattenkvaliteten inom Norrlandet, tog Bygg & miljö, år 2006, 100 prover i dricksvattenbrunnar, jämnt fördelade över hela Norrlandet, hos permanentboende. Vid detta tillfälle var endast ett prov otjänligt på grund av höga halter bakterier, 12 prover helt utan anmärkning, men hela 87 prover bedömdes tjänliga med anmärkning.

Att 88 av 100 hushåll hade någon typ av anmärkning på sitt vatten är en hög siffra. Det är tydligt att det finns vattenkvalitetsproblem på Norrlandet som är mer omfattande än man tidigare trott. 38 procent av alla prover hade saltvattenpåverkat vatten.

Det är ett problem som sannolikt kommer att öka ju fler permanentboende det blir på Norrlandet. När fritidshus omvandlas till permanentboende så ändras även vattenanvändningen och vattenuttagen blir större och ansträngningarna på grundvattenmagasinet ökar.

Det är mycket svårt att bli av med saltvattenproblematiken när man väl en gång fått dessa problem. Ju mer vatten som tas ur brunnen, desto större är risken att man ”drar” in mer saltvatten i brunnen.

Lena Lundgren (S)

ordförande i byggnads- och miljönämnden

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons