Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad händer med drömfabrikanterna?

Annons

I början av förra seklet ackorderades föräldralösa barn ut till lägstbjudande. Den som för lägsta möjliga ersättning ”tog hand om” barnet fick uppdraget.

År 2009 ”ackorderas” Drömfabrikens verksamhet ut på liknande sätt.

För en spottstyver förväntas någon ta över en verksamhet med inriktning på musik, konst och annat skapande för vuxna med funktionsnedsättning.

Det belopp som kommunen är beredd att betala räcker inte på långa vägar till verksamhet med en kvalitet som liknar den nuvarande.

Om ingen åtar sig uppgiften, kommer ”drömfabrikanterna” förmodligen att erbjudas verksamhet i Galaxens källarvåning. Jag får associationer till Lars Ekborgs ironiska monolog ”Bunt´ ihop dom”.

Tack vare generösa bidrag från de Göranssonska fonderna ingår de som arbetar i Dröm- fabriken i ett personalkooperativ som inte är en del av kommunens verksamhet för personer med funktionshinder.

Det verkar som om bildandet av kooperativet uppfattas som ett slags revirintrång och att man helst ser att alla i personkretsen får sina behov av daglig verksamhet tillgodosedda i kommunens regi.

Framför allt de personer som nu har sin dagliga verksamhet i Drömfabriken, men även de funktionshindrade som regelbundet besöker lokalerna för att få utvecklande musik- och konstupplevelser, känner stor oro inför framtiden. Har kommunen medvetet valt att erbjuda det orealistiska beloppet 450 000 kr per år för att få verksamheten vid Drömfabriken att upphöra?

Bemötandet är det absolut viktigaste när man fattar beslut som gäller människor med funktionshinder.

Samtidigt är det hur enkelt som helst att åstadkomma ett bra bemötande.

Det gäller bara att ställa sig frågan: Hur skulle jag själv vilja bli bemött i motsvarande situation?

Lisbet Norlén

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons