Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi känner oss arga, maktlösa, ledsna och kränkta

Annons

Svar till ledningen

Ert sätt att bemöta vår oro i media får oss att känna oss arga, maktlösa, ledsna och kränkta. Både därför att ni inte tar vår bedömning och oro på allvar och för att ert svar är nonchalant och innehåller direkta felaktigheter.

Vi barnmorskor älskar vårt jobb! Vi trivs utmärkt tillsammans med varandra och övriga yrkeskategorier på förlossningen. Vårt arbete handlar om liv och död och ställer oss ofta inför utsatta och akuta situationer som gör att vi kommer varandra nära och kräver att vi agerar professionellt i ett team tillsammans med övriga yrkeskategorier. Skulle vi ha haft samarbetssvårigheter skulle vi aldrig ha platsat där vi är.

Ingela Högerås säger att 'patientsäkerheten bedöms av läkare, aldrig av en barnmorska'. Detta uttalande anser vi vara mycket oprofessionellt både i hennes egenskap av läkare och chef och är dessutom helt felaktigt.

Som barnmorska har vi en yrkesutbildning med egen legitimation och därmed ett eget yrkesansvar för patientsäkerheten som vi tar på största allvar. Vi ansvarar med vår breda kompetens helt själva för den normala graviditeten, förlossningen och eftervården. Först när vi bedömt att något avviker tillkallas läkare. I vårt ansvar ingår även att utifrån patientens behov systematisk leda, prioritera, fördela och samordna vårdarbetet (kompetensbeskrivning för barnmorskor Socialstyrelsen 2006).

Det är alltså vi, inte läkarna som dagligen styr, prioriterar och samordnar arbetet på förlossningsavdelningen och övriga kliniken i samarbete med våra kollegor på till exempel BB och Gyn-avdelningarna. Vi är den enda yrkeskategori som har överblick över helheten med patientflöden, vårdtyngd, riskbedömning, fördelning med hänsyn till kompetens (ny/ erfaren), samarbete över avdelningarna, planering, vakanser/bemanning mm. Detta åligger oss och är något vi gör varje dag, dygnet runt, året om med det primära syftet att upprätthålla patientsäkerheten. Utan vår kunskap och helhetssyn skulle läkarna helt sakna möjlighet att avgöra patientsäkerheten över huvud taget. Vi bedömer den tillsammans i ett nära samarbete, vi är ett team som jobbar med patientens säkerhet och bästa för ögonen, alltid!

Det stämmer inte heller att vi barnmorskor i Gävle vägrat gå ut och arbeta övertid mot bakgrund av att barnmorskorna i Hudiksvall fått mer än oss. Det krav vi framfört presenterades långt tidigare, som en protest mot för få vikarier och som en lösning för att undvika bemanningsproblem i sommar. Oss veterligen har man i Hudiksvall inte behövt beordra ut barnmorskor över huvud taget i sommar, hos oss är vi uppe i 15 beordringar fram till dags dato. Med facit i hand undrar vi om de som beslutat detta anser att det var ett klokt beslut att göra skillnad mellan två avdelningar på samma klinik?

Jörgen Tranevik är tf divisionschef och uttalar sig om att han inte hyser någon oro över patientsäkerheten. Vi anser inte att han har vare sig kompetens eller är tillräckligt insatt i vår verksamhet för att kunna göra denna bedömning. Vi ifrågasätter även hur Ingela Högerås kan bedöma situationen när hon sköter sitt chefskap från Hudiksvall och inte har satt sin fot på förlossningen i Gävle i sommar.

Ledningen väljer att tona ner vår oro. I stället anser vi att det vore högst lämpligt att de nu verkligen börja fundera över varför vi väljer att gå ut i media med densamma. Vi förstår att vårt larm kommer att oroa många blivande föräldrar och deras anhöriga, anledningen till att vi ändå väljer denna väg är att vi under lång tid inte blivit tagna på allvar eller lyssnade på av ledningen. Nu har vi fått nog och anser att allmänheten har rätt att veta hur det är.

Vi har flera gånger i möten med ledningen framfört vår oro över hur situationen inom en snar framtid skulle kunna bli och givit förslag på åtgärder. Redan förra våren kallade vi till ett möte där vi gjorde ledningen uppmärksamma på kommande bemanningsproblem på vår klinik utifrån den nationella barnmorskebristen. Vi ifrågasatte hur ledningen tänkte agera förebyggande för att undvika de problem man sett på andra sjukhus där krisen redan var ett faktum. Bland annat bad vi dem fundera över hur vår kvinnoklinik kunde bli en mer attraktiv och konkurrenskraftig arbetsplats och framförde önskemål om högre löner då vi ligger bland de sjukhus som har lägst barnmorskelöner i landet. Svaret vi fick var att det inte fanns några bemanningsproblem här och att man därför inte heller behövde höja lönerna. Ingela Högerås säger till media att det har varit svårt att förutspå hur stor personalbristen ska bli. Hade ledningen lyssnat på oss hade denna bedömning varit betydligt lättare och knappast kommit som någon överraskning för henne.

Högerås nämner även att 3 chefer slutat på kort tid och antyder att det kan bero på vår motvilja till att samarbeta och ta gemensamt ansvar. Vi vill därmed framföra några fakta kring detta. Chef nr 1 sökte nya utmaningar efter 7 år på förlossningen vilket är helt rimligt efter så lång tid. Chef nr 2 var redan chef på BB och tog sig an Förlossningen en kort period tills vi fick en ordinarie chef. Chef nr 3 hade ej sökt jobbet själv utan handplockades av divisionschef Helena Björkman utan att Vårdförbundet blev inblandade, denna chef hade ingen erfarenhet från sjukvården och sa upp sig efter 1 månad. Att dessa chefer slutat anser vi oss inte ha någon skuld till. Istället önskar vi att ledningen funderar över hur kommunikationen ser ut mellan ledning-personal i stället för tvärtom. Det behövs inga dyra konsulter, vi har svaren!

Hudiksvall har länge haft problem med barnmorskebrist. För ett par år sedan tvingades några av oss i Gävle att arbeta där på regelbunden basis, vilket medförde upprörda känslor och ledde till att vi förlorade barnmorskor. Vi har dessutom och trots detta under flera år ändå ställt upp och jobbat extra där. Att då som klinikchef uttrycka att vi har samarbetsproblem och inte tar ansvar är oförskämt.

Vi anser att en klinik inte kan bedrivas beroende av att personalen ständigt jobbar extra, det är ohållbart och hotar patientsäkerheten och de anställdas hälsa. Vi har jobbat extra alltför mycket, alltför länge och löst arbetsgivarens problem. Vi byter arbetspass, byter avdelning och omfördelar oss för att få bemanningen att gå ihop. Vårt jobb är tufft, många arbetspass innebär hårt arbete i åtta–tio timmar utan möjlighet till rast och kräver att vi hela tiden har fullt fokus. Vi behöver vår semester och våra lediga dagar. Vi tar vårt ansvar för att komma till jobbet utvilade för att kunna utföra vårt jobb på ett säkert sätt.

Detta handlar inte om antalet patienter eller hur hög arbetsbelastningen varit i sommar. Det handlar om att vi bedriver en akut verksamhet där man aldrig någonsin får göra avsteg från säkerhetsbestämmelser så som grundbemanning och kompetensfördelning, något som ledningen denna sommar har gjort. På över 20 arbetspass har vi varit för få barnmorskor hittills i sommar, 25 gånger har vi fått sms med vädjan om att gå ut extra under en femveckorsperiod och antalet beordringar har ökat lavinartat (1 500 procent!) jämfört med tidigare somrar. Att då påstå att det inte finns tillräckligt stor personalbrist för att ge samma extraersättning som i Hudiksvall är orimligt.

Vårdgivarens ansvar är att planera, leda och kontrollera verksamheten i syfte att upprätthålla kraven på god vård. Det innebär även en skyldighet att inhämta information om risker och att analysera dessa (Patientsäkerhetslagen 2011)

Vi undrar nu, ligger ansvaret för samarbete och dialog endast på oss och hur har ledningen ställt upp för att lösa situationen?

Vi har tagit vårt ansvar! När tänker ni ta ert?

Barnmorskorna

förlossningen Gävle Sjukhus

LÄS OCKSÅ:

Barnmorskorna: Inte säkert att föda i Gävle

Chefen: Dåligt arbetsklimat på förlossningen men säker vård

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons