Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

5 miljoner i utgift. 150 miljoner i besparing.

Annons

Fyra år. Så lång tid tar det i snitt för en redan specialistutbildad läkare att utbilda sig fram till läkarlegitimation i Sverige, enligt Riksrevisionen. I alla fall för de läkare som kommer från ett utomeuropeiskt land. Om detta rapporterade SVT om under onsdagen. Ett vansinnigt kompetensslöseri, och det i ett land i desperat behov av ytterligare sjukvårdspersonal.

Problemet är välkänt sedan tidigare. Till Sverige kommer sjukvårdsutbildade individer, som fastnar i den svenska byråkratin. Fyra år är genomsnittet för specialistutbildade läkare att erhålla en svensk läkarlegitimation, men det kan ta upp till sju år att tråckla sig igenom systemet för den som inte har en specialistutbildning.

Just nu är väntetiden minst åtta månader bara för att få ett besked från Socialstyrelsen om huruvida utbildningen man har med sig till Sverige över huvud taget gäller här. Socialstyrelsen sitter i detta nu och handlägger ansökningar som inkom i maj förra året. Vilket bara är det första steget i processen. Efter det skall dokumenterad bevisning på dina kunskaper i svenska språket skickas in. Sedan skall den specialistutbildade göra en provtjänstgöring på sex månader. Sedan är det dags för en kurs i samhälls- och författningskunskap. Och slutligen, efter detta, kan ansökan om legitimation skickas in.

Har du däremot tagit din examen i exempelvis EU-landet Polen, är handläggningstiden tre månader. Och då är detta med att ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna utöva ditt yrke ditt eget ansvar. Några krav på dokumenterad bevisning på dina språkkunskaper finns inte, det är i stället upp till din arbetsgivare att bedöma dem.

Att få sina kunskaper och kompetens validerad i Sverige, tar för lång tid. Om detta är snart sagt alla ense. Kunskap och kompetens är färskvara. För varje dag som går utan att en individ får utöva sitt yrke, sjunker värdet på detta intellektuella kapital. Delar av tidsåtgången handlar om att de som kommer är vuxna individer, som under tiden de arbetar med att få sin examen godkänd i Sverige och studerar svenska, även behöver försörja sig och arbeta. Men andra delar, handlar om för långa handläggningstider och att det i dag inte finns någon enhet med samlat ansvar för valideringsprocessen.

Gävleborg är ett bra exempel på varför den här typen av kompetensslöseri inte är något Sverige har råd med. Gävleborg som förlitar sig på stafettläkarlösningar och som prövat sig på att dela ut bonus för att locka läkare att stanna i länet för att bota läkarbristen.

Problemen inom sjukvården kan inte lösas genom en förbättrad valideringsprocess. Men de kan avhjälpas.

Handelshögskolan i Göteborg har tidigare utvärderat en snabbutbildning för utomeuropeiska läkare, bestående i medicinsk språkutbildning och praktikplats. Kostnaden uppgick till 5 miljoner kronor. Besparingen för samhället var dock hela 150 miljoner.

Det visar tydligt vilken outnyttjad resurs alla dessa utbildade individer som kommer till Sverige och tvingas vänta i år för att utöva sitt yrke utgör.

Och att detta avhjälpbara problem måste lösas, omgående.

Mer läsning

Annons