Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt färre tidningsägare

Tidningarna blir allt mer varumärken i stora mediekoncerner. Färre än tio aktörer äger 90 procent av dagspressen.

Annons

De knappt tio storägarna börjar nu samäga tidningsföretag. Mittmedia (ägare av bl a Dala-Demokraten) och Schibsted avser att äga ett företag ihop som ska ge ut Mittmedias nu 18 tidningstitlar i Norrland och Dalarna och Svenska Dagbladet. Stampens (bl a Göteborgs-Posten) ägare registrerar nu om sitt företag, vilket ska öppna för fler ägare än familjen Hjörne.

Några av tidningsbranschens aktörer bedöms ha god ekonomi. Till dem hör familjen Ander, ägare av bl a Nya Wermlands Tidningen, NWT. De blev ännu rikare i fjol, då de avyttrade Helsingborgs Dagblad, HD, som de hälftenägde, till den stora press- och medieägaren Bonnier.

HD:s andra hälftenägare var familjen Sommelius, som med avyttringen lämnade tidningsbranschen. Bonniers kostnad för att köpa HD var att de tidigare ägarna fick dela på HDs kassa på 260 miljoner kr.

En annan tidningsägare med god ekonomi är NTM-koncernen, nu ägare av bl a 51 procent av Norrbottens Media, moderata Norrbottens-Kurirens och socialdemokratiska NSDs ägare. NTM har ursprung i Norrköpings Tidningar, NT.

Allt fler familjer som ägt en, eller några, tidningar (med borgerlig linje på ledarsidan) avyttrade sina tidningar under 90- och 00-talen fram till nu. Det gjorde även partierna, på riksplanet.

Socialdemokraterna gjorde sig av med A-pressens cirka 20 tidningar i en konkurs 1992. A-pressen var då näst största tidningssfären efter Bonnier, störst i Sverige då som nu.

Nästan alla av A-pressens tidningar fick regionala ägare med S och, eller, arbetarrörelsen som hel- eller delägare. NSD, den största S-morgontidningen utanför storstäderna, var en. DD var en annan.

Moderaterna gjorde sig runt 2000 av med de tidningar de då hel- eller delägde, bland annat på Gotland, i Härnösand och Luleå. Och Centerpartiet gjorde sig av med sina nästan tio tidningar 2005.

En tidningsägare som också sålde sitt tidningsföretag, Dalarnas Tidningar, 2008 till Mittmedia, var familjen Bengtsson.

Från 1998 började S även regionalt i olika delar av landet att göra sig av med sina tidningar. I flera fall blev den lokala konkurrenten ny huvud- eller helägare. I Dalarna avyttrade Dala-Demokratens ägare tidningen till Mittmedia 2013.

S-tidningarna är nu i slutet av sista ägarfasen, från att S regionalt är delägare med konkurrentens ägare som största ägare till att släppa ägarskapet utöver kontrollen över tillsättandet av ledarsideschef.

Senaste exemplet är att S i Norrbotten säljer sin knappa fjärdedel av Norrbottens Media, som ger ut bland annat NSD (S), till huvudägaren NTM 1 juli.

Piteå-Tidningen, PT, kvarstår som minoritetsägare med en fjärdedel av Norrbottens Media. PT är en av få tidningar arbetarrörelsen ännu har ägande av. En annan är Värmlands Folkblad.

Frågan är var utvecklingen slutar? Även stora mediekoncerner går nu ihop om tidningsägande. Ingen lagstiftning hindrar, som i Norge, att alla tidningar kan få en och samma ägare till slut.

Mer läsning

Annons