Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt var bättre förr

/
  • KORKAT. Jan Björklund, här på en bild utanför Högskolan i Gävle, har ändrat i förslaget om geografiundervisning på mellanstadienivå. Inte till det bättre enligt Jenny Wennberg.

Annons

Jan Björklund och utveckling är uppenbarligen två företeelser som står i motsatsförhållande till varandra. För när den nya läroplanen skulle utformas av kvalificerade professionella tyckte Jan Björklund och hans stab att de visste bättre. Och ändrade i det förslag som lades fram rörande geografiundervisningen på mellanstadienivå.

Så i stället för en geografiundervisning som sätter in geografin i det geopolitiska sammanhang som förklarar företeelser som landgränser vill Jan Björklund lägga fokus på förlegad utantillinlärning. I stället för ett brett fokus ska undervisningen först och främst fokuseras på svensk och europeisk geografi.

Tankegångarna är korkade. På något annat sätt går det inte att beskriva det hela. Geografi är en i allra högsta grad politisk konstruktion, där landindelningen i både Europa och Afrika måste sättas in i en historisk och politisk kontext som förklarar för en elev varför världens geografi ser ut som den gör.

Vidare är de geografiska gränserna inte statiska. Den som exempelvis lärde sig Europas geografi under 80-talet blev tvungen att lära om under 90-talet.

Tjeckoslovakien och Jugoslavien, länder som i dag inte längre existerar.

På Balkan ritades hela den geografiska indelningen om till följd av krig. Sovjet upphörde att vara Sovjet på grund av politiska skeenden som måste förklaras för elever.

Det går inte att förstå geografi utan att förstå de processer som bland annat gjort gränserna i Afrika linjalraka.

Men så ser inte Jan Björklund på geografi. Jan Björklund anser att det hela handlar om eviga sanningar som med fördel kan reduceras till poänglös utantillinlärning.

Att kunna huvudstäder tillhör allmänbildningen. Självfallet är det så.

Att veta var Liechtenstein ligger och hur många stater som utgör USA likaså. Men sätter vi inte in geografin i en större kontext blir geografi bara namn utan mening.

Skolan bör inte vara fokuserad på poänglös utantillinlärning.

Vad svenska elever borde få med sig in i framtiden är kunskap som går att applicera i en föränderlig verklighet där landgränser ritas om och geografi inte bara är geografi.

Jan Björklunds konservativa syn på lärandet hör hemma i en tid och ett utbildningssystem som gav oss en utbildningsminister som kan rapa fakta, men som brister i analytisk förmåga.

Mer läsning

Annons