Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är Sandviken till för handeln eller medborgarna?

Annons

"Utförsäljning! Butiken upphör"

Vi som bor eller är uppväxta i småstäder har blivit vana vid dessa ord. Korta budskap på pappersskyltar som vittnar om en långtgående trend. Den här gången var jag i Sandviken, men det hade lika gärna kunnat vara i Söderhamn, Karlshamn eller i Karlskrona, där jag växte upp.

Många invånare är upprörda över utvecklingen i Sandvikens centrum. Kommunpolitikerna har svarat med 82 miljoner kronor till en plan att "plussa centrum", och hyrt in en extern konsult under titeln ”Centrumutvecklare”. Men ändå fortsätter butikerna att stänga.

Sven-Olov Daunfeldt, forskningschef på Handelns utredningsinstitut (HUI), pekar på två skäl till utvecklingen i Sandviken och andra svenska städer; Dels den växande e-handeln, och dels framväxten av externa köpcentrum och gallerior.

E-handeln är på relativt långsam frammarsch, men gällande galleriorna växer det som aldrig förr. En ny sammanställning från HUI redovisar planer på att bygga gallerior på över 2,4 miljoner kvadratmeter. En yta som motsvarar ungefär 155 Sandviken.

Samtidigt ser vi en annan trend i galleriornas födelseort; USA. År 1956 öppnades USA:s första shoppinggalleria, Southdale utanför Minneapolis. Affärerna började snabbt blomstra för Southdale, och mellan 1956 och 2005 byggdes ytterligare 1500 gallerior.

Men nu sker en annan utveckling. Flera marknadsanalytiker uppskattar att uppemot hälften av USA:s gallerior kommer tvingas att stänga ner under de kommande 15-20 åren. I takt med att USA:s medelklass tappat sin köpkraft har allt fler gallerior tvingats utrymma sina lokaler. Fenomenet är så utbrett att det numer finns en hemsida tillägnad enbart "dead malls".

Spår av denna gallerikris finns även i Sverige. Bland annat Malmögallerian Entré har fortsatt stora problem med att fylla lokalerna, trots konstgjord andning i form av en nysatsning på 350 miljoner kronor av den tyska ägaren Commerz Real.

Men för de riktigt stora galleriorna är trenden alltigenom positiv. "Det vi vet är att stora köpcentrum med stort utbud funkar", förklarar Tobias Rönnberg på HUI.

För att utmana storgalleriorna menar Sandvikens stadsarkitekt, Helena Tallius Myhrman, att småstäderna måste fokusera på tjänster och mötesplatser. Det är den ombyggda baptistkyrkan med restaurang och torg, den nya Jansasparken och andra öppna, fria platser som kommer att skapa liv i Sandviken igen, menar hon.

Och det ligger något i det hon säger. Allt för ofta reagerar kommuner på butiksdöden med samma medel som Sandviken. I stället för att fokusera på människorna som bor i staden bokstavligt kastas pengar på konsulter och handelsexperter. Nya parkeringar och bilvägar byggs, och hoppet läggs på att fylla de tomma butikslokalerna i centrum med samma storkedjor som tar plats i galleriorna. "Bara vi får hit H&M så kommer handeln att räddas!", verkar Sandvikens Centrumutvecklare tänka.

Men det är inte handeln som behöver räddas i Sandviken. Det som behövs är precis vad Helena Tallius Myhrman pratade om ­– tjänster, mötesplatser. Fler frisörer, restauranger, caféer och ytor där människor kan mötas och umgås.

Den världsberömde arkitekten Ralph Erskine, som ritat delar av Sandviken, sa en gång ”syftet med byggnader är att förbättra mänskliga relationer: arkitekturen måste förenkla dessa, inte göra dem sämre”.

Flera svenska städer försöker idag omsätta detta citat i praktiken. I Göteborg har man bland annat arbetat med social hållbarhet och integration i stadsplaneringen under Projekt Sociala aspekter och medborgardialog i stadsplaneringen (SMS). I Malmö har Stadsbyggnadskontoret tillsammans med berörda aktörer tagit fram ett verktyg för sociala konsekvensbedömningar för planering av staden, som del i arbetet för ett fortsatt socialt hållbart Malmö.

När Sandviken drog i gång projektet för att "plussa centrum" år 2014 fick kommunen in omkring 1 600 idéer om hur medborgarna ville se sin framtida stad. En viktig insats, men det är inte tillräckligt. För en verkligt hållbar stadsutveckling krävs en kontinuerlig dialog med medborgarna.

Det är människorna som bor i Sandviken som utgör livet i staden. Därmed borde dessa människor, inte handeln, stå i centrum för centrumutvecklingen.

LÄS ÄVEN: Läs hela politikernas svar om Sandvikens centrum

LÄS ÄVEN: Handelsforskare spår tuffare tider för Sandviken när handeln växer – men Gävle klarar sig "relativt bra"

LÄS ÄVEN: Kommunen rustar i centrum – då ryter kaféägaren ifrån

Mer läsning

Annons