Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Befria barnet”

/

Den här veckan är ledarsidan nyfiken på Peter Althin, 70, ordförande Republikanska föreningen, advokat och kristdemokrat. Vi träffas på Althins advokatkontor på Skeppsbron i Gamla stan i Stockholm. Det är onsdag, några timmar innan Sveriges senaste tronarvinge föds.

Annons

Varför är det viktigt att arbeta för republik?

– Det ingår i processen att fördjupa demokratin. Det som har lett mig, såväl privat, politiskt som juridiskt, det är alla människors lika värde. I Sverige har inte alla lika värde. Inte när vi låter en familj stå över alla andra, en familj som dessutom inte har någon religionsfrihet. Jag har inget emot kungen personligen, men vi kan inte, år 2012, ha den högsta positionen i samhället, alltså statschefen, ärvd.

Hur kom det sig att du engagerade dig i frågan?

– Jag blev republikan redan på 1950-talet när jag läste Vilhelm Moberg. Men jag blev inte aktiv förrän någon gång i mitten av 2000-talet. Då var det någon som berättade för styrelsen i Republikanska föreningen att det fanns en republikansk kristdemokrat.

Hur kom det fram?

– Jag tryckte på knappen. Alltså när jag satt i riksdagen. Frågan om statsskicket kom ju upp lite då och då. Då satt det en liten moderat, en läkare, i stolen bredvid. Och när jag tryckte så sa hon ”Peter du tryckte ju fel”. Men då sa jag, att ”Nej det ska jag tala om för dig. Det är du som trycker alldeles fel”.

Det här med Kristdemokraterna då. Hur kom det sig att du blev aktiv där?

– Det berodde på den vardagsbrottslighet som jag mötte i mitt arbete. Jag såg hur bakgrunden hos dem som begår de här brotten ser likadan ut hos de allra flesta. De har alla växt upp under ganska besvärliga förhållanden. Egentligen var det bara namnen som skilde i de olika personundersökningarna. Samtidigt så gapades och skreks det på hårdare tag. Men det vet ju alla, som är intresserade av frågan, att hårdare straff har ingen påverkan på brottsligheten.

Okej. Och sen?

– Jag funderade på det där. Varför gör vi inget förebyggande i stället? Så någon gång i början av 1990-talet så läste jag en debattartikel som handlade just om förebyggande åtgärder för att minska kriminaliteten, och det var ju precis som jag tyckte. Jag kontaktade den här skribenten och han bjöd in mig till partiet. Och jag sa okej. Hela den familjepolitiska delen kunde jag ansluta mig helt till. Sedan fanns det andra saker som jag satte stora frågetecken till. Till exempel att man inte fjärmade sig från den religiösa biten.

Du såg inget motsatsförhållande mellan kampen för jämställdhet och kristdemokraternas familjeprogram?

– Nej, det gjorde jag inte. Och inte nu heller. Jag såg redan då ett problem. Om båda föräldrarna väljer att göra karriär, hur går det då? Själv hade jag inga problem eftersom min hustru inte hade någonting emot att vara hemma.

Du lämnade riksdagen 2007, varför?

– Jag ville medverka till ett regimskifte, och vi lyckades. Efter valvinsten så märkte jag att det var något helt annat att vara riksdagsledamot i ett parti som sitter i regeringen jämfört med i opposition. Man skulle inte ifrågasätta, vi fick till exempel inte skriva egna motioner. Politiken fördes fram av regeringen och min roll blev mer som en transportsträcka. Utgången var redan bestämd.

Hur stor makt har du i partiet i dag?

– Ingen alls. Det sista jag avgick ifrån var från partistyrelsen i somras.

Men du är fortfarande medlem?

– Jag är fortfarande medlem och jag diskuterar ofta med – man får inte säga falanger fast det är just vad det är – den falang som inte så ofta åberopar kärnväljarna.

Då menar du Hägglund-falangen?

– Precis. Och där skulle jag vilja att Göran sätter ned foten mer.

Hur menar du att han ska sätta ned foten?

– Att vi kan inte ha ett sådant här fladderi där man å ena sidan talar om allas lika värde och samtidigt har ett abortmotstånd och homofobiska idéer.

Så vad ska man göra då?

– Man ska säga att ”så här tycker partiet” och de som inte tycker det hör inte till partiet. Det var för väl att Göran vann det där. [Partiledarvalet, reds anm.]

Var det också väl att Odell lämnade gruppledarposten?

– Ja. Det blev ju en naturlig konsekvens. Jag känner ju Mats också, och jag har funderat över varför han utmanade Göran egentligen, det förstår inte jag riktigt. Antingen så tycker han väldigt annorlunda jämfört med Göran, eller så är det andra som använder honom som ett verktyg, mot Göran.

Som advokat har du haft många uppmärksammade fall. Till exempel Mats Almrättegången i Falun. Du tvivlade aldrig på att han var oskyldig?

– Alltså, mitt ansvar är att hjälpa den som är utsatt. Ansvaret om det är styrkt eller inte, det ligger på domstolen. Jag försvarar ju inte det brott som han eventuellt skulle ha begått, jag försvarar personen. Verkligheten kan vara mer fantastisk än dikten, så att dra några förhastade slutsatser, det skulle jag vara väldigt försiktig med. Det handlar om allas lika värde. Även till ett försvar.

Slutligen, har du någon hälsning till den nya tronarvingen?

– Välkommen till denna värld. Hoppas du själv kan påverka din framtid. Min hälsning till Victoria och Daniel är: uppfyll barnkonventionens alla regler, befria barnet.

Mer läsning

Annons