Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Befria oss från biljetterna

/
  • Fri kollektivtrafik bör vara något att fundera kring, menar ledarskribenten.

I dag betalar vi ungefär hälften av kostnaden för kollektivtrafiken med biljettavgifterna. Resten betalas via skattesedeln. Det sunda vore att helt slopa biljettavgifterna.

Annons

Om vi ska vara trovärdiga i vårt tal om att vi tror på en grön omställning, ett jämlikare samhälle, en mer lockande stad – då bör vi finansiera kollektivtrafiken helt med skattemedel.

På tisdagens DN debatt går den socialdemokratiske exministern Leif Pagrotsky ut och föreslår en tredelad avgiftslösning för Stockholms lokaltrafik. En lösning som skulle innebära att kollektivtrafiken inte längre skulle delfinansieras med hjälp av biljettintäkter, utan genom höjd arbetsgivaravgift, höjd skatt på kommersiella lokaler innanför tullarna samt höjd landstingsskatt. En lösning som kan vara relevant för en storstad som Stockholm, dock inte så relevant för städer i Arbetarbladets spridningsområde. I stället bör vi se oss omkring i vårt närområde. Mot Avesta, och Ockelbo till exempel.

Det är två kommuner som båda har infört fri kollektivtrafik. Eller fri och fri. Trafiken måste ju betalas, och det gör kommuninvånarna gemensamt, via skattesedeln. Kommuninvånarna betalar gemensamt för att transporterna inom kommunen ska fungera så smidigt och miljömässigt som möjligt. Det är ett politiskt ställningstagande dessa båda kommunledningar tagit.

Men blev det så mycket dyrare då? Nej, inte särskilt. När tjänstemännen räknade på kostnaden för Avesta kommun visade det sig att den fria kollektivtrafiken skulle kosta en bråkdel mer än den tidigare delvis avgiftsfinansierade trafiken. Bland annat innebar de fria turerna att kommunen sparade in på den administration som systemet med biljettavgifterna innebar.

Men att det kan bli ökade kostnader i och med att det blir fler resenärer med en avgiftsfri kollektivtrafik bör vi inse. Och fler resenärer är själva idén med att slopa biljetterna.

Tanken med fri kollektivtrafik är att vi ska flytta en stor del av resandet från den bensinslukande bilen till den mer miljövänliga bussen och tåget. Då måste turtätheten öka, vilket kommer att kosta. Det måste vara enkelt och smidigt att ta bussen eller tåget. Det här leder till att resenärer tillkommer som annars inte skulle haft en tanke på att åka kollektivt. Win-win, för miljön, för kommuninvånarna, för handeln, för staden som varumärke.

Men vi kan också konstatera att vi har en del att göra vad gäller genusarbetet i kollektivtrafiken. I Avesta kommuns utvärdering från 2013 av det första året med avgiftsfri kollektivtrafik framkom det att resandet med buss ökade med hela 80 procent, men av dessa var endast 20 procent män. Männen fortsatte att köra bil.

Fri kollektivtrafik är en rejäl jämlikhetsreform. Kostnaden tas av oss gemensamt, och kommer alla till del. Inte bara de som har råd, utan även de som har det sämre ställt. Skatteuttaget gynnar jämlikheten, den som har högre inkomster betalar mer i kronor räknat i sin skatt för kollektivtrafiken, den som har lägre inkomster betalar mindre.

Fri kollektivtrafik är alltså en väg att gå. En annan är att helt avgiftsbelägga kollektivtrafiken. Att inte ge någon skattesubvention över huvud taget. Det finns många debattörer som är på den senare linjen. Vad vi dock bör vara medvetna om är att om vi helt finansierar kollektivtrafiken med biljettavgifter skulle inte många ha råd att åka. Servicen skulle bli lidande, linjer skulle dras in. Det mesta skulle bli sämre.

För städer som tvärtom vill vara i framkant bör fri kollektivtrafik vara något att fundera kring. Även stadens handlare bör se vilka möjligheter som en avgiftsfri kollektivtrafik kan ge. Kommunledningar i Gävle, Sandviken, Tierp bör se bilismens alla negativa effekter och det administrativa krångel som biljettavgifter innebär, och i stället ta strid för miljö och jämlikhet. Det är en hållbar framtid.

Mer läsning

Annons