Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bergvalls atlas behövs i ny upplaga

/

När jag började upptäcka världen, gjorde jag det med Begvalls atlas. Jag försökte lära mig huvudstäderna och floderna. Min pappa förhörde mig och lade till några städer och stimulerade min nyfikenhet på världen. Geografin förde mig till historiens, politikens och kulturernas värld.

Annons


Vi uppmärksammade nyligen tjugoårs-dagen av murens fall i Berlin. Den förhatliga järnridån förhindrade människors frihet men begränsade också mina kunskaper i geografi. Sovjetunionen var ett stort land med en huvudstad, och inget mer. Än idag har jag svårt för vad huvudstäderna i Tadjekistan och Turkmenistan heter, likaså i Kaukasus regionen, som ändå ibland uppmärksammas. De flesta svenskar vet inte var nationalgestalten Alfred Nobel skapade sin förmögenhet ur vilken vi snart får uppleva Nobelfesten. Azerbadjan är inte på de flestas karta möjligen vet några att Nobel var i Baku.

Vi svenskar sägs vara historielösa och kanske också begränsade i vår geografiska orientering. Globalisering har säkert bidragit till en viss kunskaps höjning.

Själv steg jag förra veckan in kartboken och de okända områdena, i det som tidigare var södra Sovjetunionen, och besökte Georgien och huvudstaden Tbilisi.

Georgien är ett litet land med rik historia och kultur. Landet fick uppmärksamhet förra året i samband med kriget mot Ryssland. Det dröjde inte länge förrän Georgien försvann från nyheternas brus.

Det är viktigt med perspektiv. Ibland är det bra att se sitt eget land genom andras ögon. Många georgier känner till Sverige och har en positiv bild. Dessvärre är det inte lika många svenskar som vet så mycket om Georgien med bl.a. kyrkor som är daterade till 300-talet.

Jag möter människor som säger till mig;

- Vad tror du om Sydafrika?

Det är aldrig någon som säger detsamma om situationen i Armenien. Vi svenskar reser men vi missar alltför ofta att fördjupa oss i länders kultur och historia. Särskilt gäller det sådan som kräver inläsning och flerdimensionella perspektiv i politisk förståelse. Det gäller länderna på Balkan som är nära oss men ännu mer de stater vi inte ens vet vad de heter. Möjligen är det konflikträdsla. Mitt recept är att ämnet geografi ska få ökad betydelse i grundskolan och bättre integreras i gymnasieutbildningen.

Nyfikenhet är nyckeln till kunskap och förståelse. Det är också betydelsefullt i integrationsarbetet att människor känner sig sedda, genom något så enkelt som att vi känner till vad deras lands huvudstad heter. Det är respekt men också att berika ett möte med hjälp av kunskaper i geografi. Bergvalls atlas behövs i ny upplaga.

Mer läsning

Annons