Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bevisa er!

/

Annons

Socialdemokraterna håller kongress, en kongress som döpts till jobbkongressen, ett symboliskt namn eftersom det var just bristen på jobbpolitik som fällde den Socialdemokratiska regeringen vid det förra valet.

Efter det interna arbetet kallat rådslag är det nu dags att dra upp riktlinjerna för både parti och politik. I bästa fall blir resultatet en progressivare Socialdemokrati. I värsta fall samma gråsossighet som förlorade ett val på grund av en paradoxal brist på både verklighetsförankring och visioner.

I riktlinjerna som föreslås finns tyvärr delar av det dåliga självförtroendet kvar. Trots att den ekonomiska krisen öppnat upp för Socialdemokratins återtåg. Finanskrisen har visat oss att marknadsliberalismen är en icke farbar väg. Sverige har i decennier visat att ett samhället baserat på Socialdemokratisk ideologi omsatt i politik är ett vitalt samhälle med plats för alla. Det är arvet och framtiden allt i ett.

Tankarna om att bli de små företagens bästa vän är framåtblickande och nödvändiga. Runt om i landet är det dessa entreprenörer som skapar arbetstillfällen och förutsättningar för tillväxt och utvecklingen.

I tankarna om föräldraförsäkringen syns dock tyvärr den pragmatiska Socialdemokratin. I stället för en jämställd föräldraförsäkring föreslås en tredelad föräldraförsäkring. I stället för att driva på samhällsutvecklingen nöjer sig Socialdemokraterna med att inte stöta sig med väljarna. Och det är i denna fråga Socialdemokraternas kärnproblematik blir extra synlig. Det är i frågan om föräldraförsäkringen vi tydligast ser en Socialdemokrati vars främst vision är att vinna nästa val.

Men ett politiskt existensberättigande kräver dock mer än att vilja ha regeringsmakten. Det kräver visioner, verkliga visioner om vad makten skall användas till. I delar tycks tyvärr fortfarande de visionerna saknas.

Alla möjligheter finns dock till en Socialdemokratisk renässans. Förutsättningarna är de facto bättre än på mycket länge.

Men det kräver en progressiv Socialdemokrati. Inte en förvaltande.

Det kräver en Socialdemokrati som inser att politik handlar om att vilja. Om att vilja något mer än att vinna nästa val.

Mer läsning

Annons