Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Blind välgörenhet

Annons

Hur vill vi ha vårt samhälle? Vill vi ha en generell välfärd eller godtycklig välgörenhet? Vi bör nog bestämma oss. För det skenar iväg åt ett mycket skrämmande håll.

I takt med försämringarna för sjuka och arbetslösa har ansökningarna till landets hjälporganisationer rusat i höjden. Kyrkor och ideella föreningar dränks i ansökningar om det mest basala. Människor som behöver hjälp med mat för dagen, hjälp till hyra och elräkning – och till glas-ögon för barnen.

På måndagen rapporterade TT om hur allt fler föräldrar vänder sig till hjälporganisationerna för att ha råd med glasögon till sina barn. Trots att glasögon kostar flera tusen kronor bidrar landstingen ofta bara med några få hundralappar. Snålast är Stockholm som inte ger en enda krona i bidrag. (Det beror enligt Kristdemokraterna i landstinget på att allianskollegorna Moderaterna säger tvärnej.) Gävleborg är bäst i klassen, och bidrar fullt ut till glasen (och med en hundring till bågarna).

I dag bor vi i ett samhälle där maskorna i det generella skyddsnätet har blivit så stora att den privata välgörenheten har blivit nödvändig. Det är inte på något sätt en positiv utveckling. Välgörenhet är godtycklighet, cementerar över- och underordning och förändrar på intet sätt de grundläggande problemen: orättvisa, korruption och ojämlikhet.

Vi bör sikta på ett samhälle där människor kan försörja sig själva. För det krävs arbeten med schysta villkor och ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet som går att leva på. Allmosor är inte svaret.

Mer läsning

Annons