Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Böghat i Vilnius

Svenska banker räknar över sina förluster i de baltiska staterna, i några svindlande år föremål för investeringar och kapital på jakt efter snabba vinster. Bankerna hällde miljarder över törstande konsumenter, bolag reste väldiga pyramider som skulle inhysa bankernas lokalkontor och förfärande dyra bostäder. Allt var möjligt.

Annons

Den globala krisen vände sedan upp och ner på det mesta. 500 miljarder kan vara förlorade, internationella långivare skriver ut svältransoner för regeringarna och löntagarna ser sina inkomster reducerade med 20–30 procent. Lettland var under några darriga veckor nära konkurs.

Ett ekonomiskt förfall och ansvarslös lånegivning kompletteras i dagarna med utskrivning av sträng moral och hårdhänt disciplinerade av delar av befolkningen, främst HBT-personer.

En statlig frampressad och sanktionerad homofobi. Och statens som moralens väktare, där bara ”traditionella” sexuella aktiviteter tillåts och accepteras.

Censur, kan man säga, som reglerar och ringar in verksamheterna i litauernas sovrum. En reform med starkt folkligt stöd.

Litauen har ett förflutet av antisemitism, förakt mot avvikande och utstötning av icke-nationella. Den nya lagen faller väl in i den skammens historia. I nutid sanktionerat våld mot de modiga som öppet lever i ”icketraditionella” relationer och förbud mot prideparader; historien upprepas.

I en annan del av världen, geografiskt nära, moraliskt på ljusårs avstånd, får väl EU försöka reda ut problemen och sätta sig ner med litauerna. Kanske kan Fredrik Reinfeldt, EU:s ordförande, ta upp saken? Säga något om alla människors lika värde? Kanske upplysa om censur?

Reinfeldts möjliga upplysningsmission kan kompletteras med att någon av regeringens HBT-personer, de som utan krusiduller levt öppet och efter sina samveten, reser iväg över Östersjön.

Mer läsning

Annons