Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dansk politisk dynamit

Idag är det val till danska parlamentet folketinget.

Annons

Danmark är ett av få länder som, likt USA och Storbritannien, har val på en vardag. Det är dessutom nästan alltid nyval i Danmark.

En mandatperiod är maximalt fyra år, men ofta utlyses nyval innan den tiden har gått. På ett nyval följer en ny fyraårig period. Lokal- och regionalval har egna valdagar.

Valrörelsen är alltid kort, tre veckor. Det gör att den är intensiv. Det har den varit särskilt i år.

Om man ska ge en kort historik så har de gångna knappt fyra åren en S-ledd regering med statsminister Helle Thorning-Schmidt haft makten. Den har sitt stöd i vänsterblocket, röda blocket. I det är S störst och ett par vänsterpartier ingår, men även socialliberala Radikale Venstre (RV).

Från början, hösten 2011, var ett av vänsterpartierna med i regeringen. Men det lämnade den i halvtid och bara S och RV blev kvar.

S och regeringen har sedan den tillträtt haft dåliga opinionssiffror. Att S kunde bilda regering 2011, trots att partiet gjorde ett dåligt val med knappt 25 procent av väljarstödet, berodde på att partiet dels lyckades få med socialliberala RV i sitt block, dels få partier till vänster att stödja, eller ingå i, en S-ledd regering.

Regeringspolitiken kom att i hög grad ligga i mitten, vilket bidrog till missnöje bland S- och vänsterväljare. Men i år, fram till slutet av maj, ökade opinionssiffrorna för S. Så statsminister Thorning-Schmidt utlyste valet. Hennes parti och regeringen gjorde en bra första kampanjvecka dagarna runt 1 juni och röda blocket blev jämnstort med blå blocket.

I det blå blocket är Venstre, högerliberalerna, det största partiet på cirka 20 procent i mätningarna med sin statsministerkandidat partiledaren Lars Lökke Rasmussen. I det blå blocket ingår numera Dansk Folkeparti (DF), som brukar beskrivas som främlingsfientligt, högerpopulistiskt och nationalistiskt.

Ja, DF utgör nästan två femtedelar av blå blocket och hade för några veckor sedan nästan 20 procent i stöd enligt mätningarna. Nu har stödet dalat några procentenheter, men ligger över de cirka 13 procent partiet haft i de senaste valen.

De traditionella borgerliga partierna stöds av knappt 25 procent. Moderaterna i Danmark, de konservativa, har bara fem procents väljarstöd. På 80-talet fick partiet över 20 procent och hade statsministerposten.

Ett nytt parti sedan några val, Liberal allians (LA), är större än de konservativa. LA är nyliberalt. I blå blocket ingår även Kristdemokraterna på runt en procent av väljarna och ser ut att hamna utanför folketinget.

I tio år, 2001 till 2011, regerade en borgerlig minoritetsregering ledda av Venstre med stöd av DF. I utbyte mot DF-stödet gick den regeringen DF till mötes om att göra det väldigt svårt för invandrare och flyktingar att komma till Danmark.

Om DF ska ingå i en borgerlig, venstreledd regering, likt motsvarande partier i Norge och Finland gör, om blå blocket får majoritet är oklart. Men DF ser ut att göra sitt bästa val de 20 år det funnits och kommer att få inflytande på politiken om det blir en borgerlig regering oavsett om partiet sitter med i den eller är stödparti.

I danska valrörelsen diskuteras frågor som vård, skola, jobb och omsorg, som i Sverige. Men frågan om invandring dominerar, konstigt nog trots att Danmark tar emot väldigt få flyktingar och invandrare jämfört med grannländerna Sverige och Tyskland.

Lökke Rasmussen, som har främlingsfientliga DF i sitt block, kritiserade i en debatt med statsminister Thorning-Schmidt henne för att Danmark tar emot det (stora) antal invandrare och flyktingar som landet gör.

Statsministern svarade med att det är det svåra läget i Syrien och Libyen som gör att fler söker asyl i Danmark jämfört med under den borgerliga regeringens år.

I röda blocket ingår fem partier: S, RV, två vänsterpartier och ett nytt parti vid namn Alternativet, som kan liknas vid ett miljöparti. Det blocket ser ut att bli jämnstort med det blå blocket, som också har fem partier: Venstre, de konservativa, DF, LA och Kristdemokraterna. Men de sistnämnda är små och ser inte ut att ta sig in i folketinget.

Valet gäller 175 platser. Till det kommer två platser från vardera Grönland och Färöarna. Det har hänt att val avgjorts av hur det gått i valen gällande de fyra mandaten från ögrupperna.

Om ena blocket får 87 mandat i själva Danmark och andra blocket får 88 mandat kan det hända att det block som fått 87 mandat kan räkna med stöd från tre av de fyra parlamentarikerna från ögrupperna, totalt 90 av 179.

Inför valdagen denna torsdag är läget oerhört jämnt. En fortsatt S-ledd regering vore bäst för Danmark och det som är naturligast för rödgröna sympatisörer i Sverige att hoppas på, och en och annan socialliberal.

Mer läsning

Annons