Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Danskt fiasko

I Köpenhamn skulle världens klimat räddas, mänsklighetens överlevnad protokollföras och miljön restaureras. Ett gigantisk uppdrag som något olyckligt anförtroddes Danmark.

Annons

Efter några dagars förhandlande råder kaos, ordföranden har bytts ut efter några utspel som inte var förankrade. Nord står, som alltid, mot syd: Det går också att skriva rika mot fattiga.

De rika länderna, Europa, USA, Japan med flera förklarar sig beredda att, under ordnade former, som inte drabbar befolkningarna så hårt, dra ner sina utsläpp av växthusgaser om de fattiga länderna följer efter.

De fattiga invänder att de måste få chans att utvecklas, kanske mot det välstånd som rådde i väst/nord för så där 30-40 år sedan. Det kräver energi, ofta olja, som ger ännu mer växthusgaser. En komplicerad ekvation, bortom insikt för de rika i väst. Det handlar också om att skaffa mat till växande befolkningar.

Att u-länderna håller sig till Kyoto-protokollet är självklart, där skrivs fast att det är de rika och utvecklade länderna som skall ta ansvar för klimatet och miljön.

Men Kina och USA, som tillsammans står för hälften av alla utsläpp, blickar inåt; Kina snart världens ledande ekonomi, men det krävs mer för att lyfta en miljard människor till en levnadsstandard som rymmer ett hyggligt mått av uthålligt välstånd. En sådan utveckling innebär också väldiga mängder energi, som smutsar ner inte bara det kinesiska fastlandet.

USA, som har en icke förhandlingsbar livsstil, skriver inte under några bindande avtal som tvingar fram reduktioner av bilåkande, luftkonditionering och ett allmänt bekvämt liv, som byggs på billig och nästan skattebefriade energislag.

USA ställer sig därför nu, som tidigare, vid sidan. Möjligen en viss korrigering om Kina gör mer. Kanske har Barack Obama något att erbjuda. Det visar sig i morgon, när han landat i Köpenhamn.

Mot den här egoismen står EU. Europa erbjuder väldiga belopp, om än inte tillräckliga, för att dra igång utveckling, miljö- och klimatarbete i de fattigaste länderna. Men också här krävs att USA och Kina ansluter. Därför miljöminister Andreas Carlgrens nästan patetiska vädjanden i går om realism och ansvar. Sverige, ännu en tid EU:s ordförndeland, försöker driva på, men orden skingras och förtunnas.

Och det danska ordförandeskapet har mest skapat irritation och djupare klyftor mellan rika och fattiga. Dokument, ”hämtade från himlen” enligt en kinesisk delegat, läggs fram och dras tillbaka.

Kaos råder i debattens centrum, utanför är läget kaotiskt. Den danska polisen, fri att göra vad den vill, griper några hundra varje dag, tusen en dag, och hugger in med batonger, pepparsprej och hundar. Danmark har tillfälligt infört laglöshet som polisiär norm, och bilderna skickas ut över världen. Danmark är inget yndigt land.

Ett visst hopp om framgång ändå. När världens mäktigaste ledare ansluter inför helgen kanske något konkret tvingas fram. Misslyckande inte tillåtet och det gäller ju, och ordens valörer håller, faktiskt jordens överlevnad.

 

 

 

Mer läsning

Annons