Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den oviktiga matematiken

/
  • Rätt formel? Att matematiken är så viktigt som det av tradition hävdas finns det inga absoluta belägg för. Tvärt om hävdar Sverker Lundin, som forskat i matematik, att det finns ”ett stort problem med skolmatematiken är den övertro som samhället har till ämnet” och han är inte ensam om att ifrågasätta skolmatematiken.

Annons

Regeringen satsar 2,6 miljarder på matematikundervisning, för att korrigera det faktum att svenska elevers kunskaper i matematik sjunkit under de senaste 10 åren. Det är inte nödvändigtvis en nödvändig satsning.

Enligt Jan Björklund är matematik dock avgörande för svensk utveckling. I Ekot hävdade han under gårdagen (utan några som helst belägg för sin ståndpunkt) bland annat följande:

”Det är ett nationellt intresse att lyfta resultaten i matematik, helt enkelt för att matematiken är avgörande i nästa steg för Sveriges ställning som industrination.”

Matematik är onekligen viktigt att kunna. Utan individer med matematiskt intresse och begåvning, inga ingenjörer, för att bara nämna ett exempel. Men är matematiken verklig så viktig som Jan Björklund hävdar?

Sverker Lundin har forskat på just matematik och ämnets upphöjda roll i det svenska skolväsendet och disputerade 2008 på avhandlingen ”Skolans matematik. En kritisk analys av den svenska skolmatematikens förhistoria, uppkomst och utveckling”.

Sverker Lundin har även en civilingenjörsexamen från Chalmers, vilket kräver tämligen djupgående kunskaper i just matematik.

Trots det är Sverker Lundin en av många med djupgående kunskaper i matematik och undervisning i ämnet som hävdar att ämnets betydelse är starkt överdriven. I en intervju till Skolporten säger Sverker Lundin bland annat följande rörande matematikens roll i samhället och vårt skolväsende:

”…ett stort problem med skolmatematiken är den övertro som samhället har till ämnet. Det finns en tankefigur kring matematiken som en fantastisk kraft, nästan av religiös karaktär. Tankefiguren uppstod redan på mitten av 1800-talet och används fortfarande för att motivera matematikens status bland skolämnena. Syftet med min studie är inte att säga att matematik är dåligt, men jag vill peka på att den matematik man lär ut i skolan har överdrivna mål utan verklighetsförankring.”

Trots det är både Jan Björklund, Socialdemokraterna och Lärarförbundet ivriga att satsa pengar på just matematikundervisningen.

Hur kan det komma sig? Särskilt när upprepade studier visat att svenska elever är både analytiska, verbala, kritiskt tänkande elever med insikt kring vad som förväntas av dem den dag de lämnar skolan. Måhända inte bäst i klassen på matematik, men det påverkar inte nödvändigtvis vår utvecklingspotential som nation.

Varför då detta enorma fokus på matematiken när dess status är ifrågasatt?

Skälet torde vara just den socialt konstruerade roll matematiken givits som högsta form av tankegods. Trots att väldigt få av oss efter det att vi lämnar grundskolan använder oss av mer än de fyra räknesätten. Eller kanske just därför.

En annan forskare som ifrågasatt matematikens status är Paul Ernest, professor i matematikutbildningens filosofi vid Exeter University, Storbritannien. Han konstaterar i sin text ”Why teach mathematics?” från år 2000 att ”användbarheten av akademisk matematik och skolmatematik är kraftigt överskattad” samt att det inte är nödvändigt att majoriteten av befolkningen i ett land har matematikkunskap och kompetens utöver de grundläggande räknefärdigheter man tillgodogör sig i grundskolan för att landet ifråga ska bli ekonomiskt framgångsrikt.

Efter år 2000 har mycket naturligtvis hänt. Tittar vi på vad som förorsakade 2008 års kris ser vi dock snabbt att kunskaper i matematik uppenbarligen inte hindrar människor från att agera vårdslöst eller begå allvarliga misstag. Det handlar vidare om en kris som direkt motsäger Jan Björklunds tes om matematikens enorma betydelse för en nations utveckling och välstånd.

Spekulationsbubblan kring bolånemarknaden i USA handlade om gruppsykologi, om risktagande, om girighet. Inte om att anställda vid bland annat Lehman Brothers och Citigroup hade bristande kunskaper i matematik. Även individer skolade vid elituniversitet kan begå misstag. Inte på grund av bristande matematiska kunskaper och oförmåga att använda sig av algoritmer, men på grund av brister i förmågan att tänka kritiskt och oförmåga att analysera sin omgivning utifrån andra parametrar än just matematiska.

Algoritmerna som användes av analytikerna på Wall Street visade inte på det problematiska i att människor gavs lån utan vare sig tillräcklig inkomst eller säkerhet, bortom allt sunt förnuft. Och i den mån beräkningarna faktiskt visade det ansågs det trots detta inte utgöra ett hot.

Enligt majoriteten av analytikerna fanns det över huvudtaget inte någon bolånebubbla eller risk för kollaps i det finansiella systemet.

Bland alla dessa uppenbart matematiskt begåvade individer med imponerande akademiska meriter från elituniversitet fanns endast ett fåtal som ägnade sig åt att tänka kritiskt. En av dem var John Paulson, som tack vare sin förmåga till kritiskt tänkande lyckades tjäna 20 miljarder dollar på att springa mot den skenande flocken som inte trodde på bolånebubblans existens. John Paulson var inte mer matematiskt begåvad. Han besatt bara förmågan att ifrågasätta etablerade sanningar och sina kollegor. Vilket skulle visa sig vara långt mycket viktigare än att bara vara en duktig matematiker och ekonom.

Auktoriteter på området ifrågasätter alltså Jan Björklunds tes om matematikens avgörande betydelse för en nations framtid. Finanskrisen 2008 visar oss att matematiskt tänkande förvisso kan skapa välstånd. Men lika gärna en global kris.

Trots det ska det dock alltså satsas 2,6 miljarder på det så kallade mattelyftet. Trots det tillskrivs matematiken en enorm betydelse för vår utveckling som nation.

Att matematiken är så viktigt som det av tradition hävdas finns det dock inga absoluta belägg för. Därmed finns också skäl att ifrågasätta hur problematiskt det egentligen är att svenska elevers kunskaper i matematik sjunkit under de senaste 10 åren. Jenny Wennberg

Mer läsning

Annons