Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En grekisk tragedi

/
  • Sitter löst. Greklands premiärminister Giorgios Papandreou säger sig vara beredd att avgå, så att en nationell samlingsregering kan tillsättas. Grekland är i djup ekonomisk kris och massiva demonstrationer mot Papandreou avlöser varandra på Atens gator.

Annons

Är det inte konstigt att det alltid blir så här? Det slår liksom aldrig fel. När makten har misskött sig så är det under alla omständigheter, utan undantag, folket som till slut får betala.

Redan för ett år sedan stod Grekland inför konkurs. Det har inte blivit bättre sedan dess. Nej, det har bara blivit värre.

När Grekland i maj förra året beviljades ett hjälppaket av EU på hisnande 110 miljarder euro, (över 1 000 miljarder kronor) var det med förbehållet att statens utgifter skulle skruvas åt, drastiskt. Den sittande regeringen, socialdemokratiska Pasok, och premiärminister Giorgios Papandreou, lydde order så gott man kunde. Det har inneburit massavskedanden av offentliganställda, sänkta löner för de som fortfarande har jobbet kvar och inskränkningar i sociala förmåner. Arbetslösheten i Grekland var i mars 2011 dubbelt så hög som i Sverige: 16 procent. (För ungdomar 42 procent.)

Många greker har nu helt enkelt fått nog. Demonstrationerna och protesterna har avlöst varandra under hela våren. Fackförbunden arrangerar återkommande generalstrejker och demonstranterna hamnar i sammanstötningar med polisen som svarar med att skjuta tårgas. Hittills har dessa konfrontationer krävt tre människoliv. I onsdags kväll ledde de folkliga protesterna till minst 33 skadade.

Giorgios Papandreou säger nu att han är beredd att avgå, så att en nationell samlingsregering kan tillsättas.

Men, det är egentligen inte Papandreou som ska bindas vid skampålen. Papandreou och hans Pasok tog över styret av landet så sent som 2009. Då upptäcktes att den förre, konservativa regeringen, (med Ny demokrati i spetsen) lämnat helt felaktiga siffror om landets ekonomi. Landets finanser var i betydligt sämre skick än vad man tidigare trott.

Enligt EMU-kritikerna började Greklands problem när landet gick med i EMU 2002 och det blev så mycket lättare att låna pengar utomlands. Man lånade pengar till OS (2004) och för att finansiera reformer i den offentliga sektorn. Därutöver är landet känt för en utbredd korruption.

Att EU och Internationella valutafonden nu kräver att Grekland fortsätter att minska antalet anställda inom offentlig sektor och ytterligare sänker de offentliganställdas löner riskerar bara att förvärra situationen. Det receptet leder bara till fattigdom och ytterligare konfrontationer. Föga förvånat är det folket som får betala.

Mer läsning

Annons