Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fattigsverige

Annons

Senast en svensk regering valde att höja taket i a-kassan var 2002. Då fick åtta av tio 80 procent av sin lön i ersättning. I dag får bara två av tio 80 procent av sin lön i ersättning.

Åtta av tio. Två av tio.

Och dagersättningen, den har inte räknats upp mot inflationen. Vilket innebär att maxbeloppet på 680 kronor minskat i värde. Om detta rapporterade Ekot i går.

Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation har tagit fram statistiken. Och den beskriver väl det systemskifte som regeringen i varsam takt genomfört. Ett systemskifte som just på grund av den varsamma takten kunnat genomföras utan att väcka svenskens vrede.

Några höjningar av vare sig taket i a-kassan eller dagersättning är inte att vänta. Det femte jobbskatteavdraget går före.

Det anses alltså vara viktigare att människor som arbetar får mer i plånboken än att de utan arbete, de som är i verkligt behov av varje krona, får en höjd ersättningsnivå och därmed också en drägligare tillvaro, i väntan på ett arbete.

För att regeringen över huvud taget ska överväga en höjning kräver man överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter om en ”rörligare arbetsmarknad”. Vilket, om vi översätter moderatsvenska till vanlig svenska, tenderar betyda försämrade anställningstrygghet för landets arbetstagare.

I dag står 1,4 miljoner arbetsföra svenskar utanför a-kassan. Av de som har a-kassa får bara två av tio 80 procent av sin lön i ersättning.

Vi borde göra uppror. Men sitter i stället och tiger.

Samtidigt växer ett nytt fattigsverige fram i det tysta.

Mer läsning

Annons