Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flytta, eller...

/

Arbetsmarknadsminister Littorin lägger huvudet på sned och blickar ut över arméer av arbetslösa: här behövs mjuka korrektiv för att öka rörligheten. Han tänker högt; några dagars avstängning från a-kassan varje gång en arbetslös sätter familjen före ett arbete hundra mil bort. Det skall få de tröga att tänka om.

Annons


Littorin hämtar stöd från Riksrevisionen, i går en rapport med strängt tilltal; för många arbetsförmedlare tänker med hjärtat. De borde följa paragraferna och kräva flytt, yrkesbyte och ödmjukhet av de arbetslösa i stället för att följa samveten. Riksrevisor Claes Norgren sätter ord till paragraferna: ”Arbetsförmedlaren ska ställa krav på omställning”, säger han. En plan skall upprättas för varje arbetssökande och den skall ses som ett kontrakt mellan individ och myndighet. Det är viktigt att förmedlarna ställer högre krav på de sökande, sammanfattar han.

Norgren och Littorin kräver därutöver utbildning av förmedlare för att döva samveten och få förmedlarna att ställa ultimatum.

Allt för många klemar i dag med jobbsökande som hänvisar till fru/man, barn, skola, dagis, hus, släkt och vänner som argument mot att föras till avlägsna jobb. Där måste det bli en ändring.

En enda förnuftig röst hörs i denna samstämda kör; Karin Ericsson, marknadschef för Arbetsförmedlingens östra krets: ”Det är livsavgörande frågor för den arbetssökande, det är svårt att be någon bryta upp från sin familj”.

En del av samvetsbetänkligheterna löses med automatik, det finns inga jobb att söka. Arbetslösheten svävar upp mot 12 procent, BNP sjunker ner i källaren och krisen lämnas vind för våg av regeringen. En enda konkret åtgärd hittills; tre miljarder till några tusen jobbcoacher. De skall hjälpa arbetslösa att söka jobb som inte finns. En spöklik reform, värdig Littorin. Hans bestående insats förs in i akademins lista över bevingade ord: Ett skitår.

Mer läsning

Annons