Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För lite, för sent

/
  • GODA RÅD. Lars Calmfors och hans grupp av ekonomer önskar mer av åtgärder mot krisen, 15 miljarder mer i år, 30 nästa år. Utgiftstaket kan också höjas en bit, anser Calmfors. Men Anders Borg säger blankt nej.

Från LO-borgen besked om massdemonstrationer i höst mot regeringens löntagarfientliga och utsorterande politik. LO kräver mer av arbetsmarknadsåtgärder och en politik som är på allvar, mindre av Anders Borgs väderspående.

Annons

 Från en annan del av Stockholm ungefär samma krav, sammanställda av regeringens eget finanspolitiska råd. Några punkter prickas av, i stort sett identiska med kraven från LO och Thomas Östros. Lars Calmfors utfärdar dom: Regeringen har gjort för lite och för sent.

Calmfors, ljushår från Ohly och hans postkommunistiska parti, instämmer sedan i ett vänsterkrav; lyft utgiftstaket en aning för att få råd med insatser mot arbetslösheten.

Han har räknat och ställt samman: 15 miljarder mer i år, 30 miljarder mer nästa år, utöver de miljarder Borg erbjuder. De räcker inte.

Kommunerna ges därför mer, a-kassan bör tillfälligt höjas till anständiga nivåer, bostäder kan rustas upp, pensionärerna ges lite mindre tyngande skatter och låginkomsttagare befrias från en del av skattebördorna.

Inga allvarliga invändningar kan resas mot den sortens socialt ansvarstagande politik, grunderna delas av hela oppositionen, Konjunktuinstitutet och nu också av Calmfors stab av ekonomer.

En enda protesterande röst hörs; Anders Borgs. Vädret, ännu osäkert och med vargavinter mitt i maj, tillåter inte regeringen att satsa miljarder på traditionell socialdemokratisk politik. För mycket vänster också när högerekonomer skriver ihop sig.

Att regeringens ekonomiska strukturer har fallit samman är för mycket. Omöjligt att erkänna. Östros skulle ju få rätt, och så långt kan Borg och hans stab aldrig sträcka sig.

Han och Fredrik Reinfeldt väljer hellre massarbetslöshet, skenande socialbidrag och desperat jakt efter låglönejobb. En disciplinerande politik. Att teknokratisk ekonomi inte bar när världen gick in i väggen omöjligt att acceptera. Teorierna först, praktiken får vänta tills vädret blir bättre.

Inför alternativen till utsvältningspolitiken och utsorterandet har Borg bara ett svar: För riskabelt. Vi måste sitta lugna, avvaktande. Osäkerhet om framtiden kräver stabilitet i nutid. Tillbakalutande därför enda realistiska hållningen.

Men där ute verkligheten. Den är vrång, säger Calmfors.

 

 

 

 

Mer läsning

Annons