Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förnyelsen S behöver

Laboremus, S-studenter i Uppsala, har valt att nominera Lena Sommestad till partiledare för Socialdemokraterna. Det gör vi för att hon står för den förnyelse vi vill se i partiet.

Annons

Begreppet ”förnyelse” är dock väldigt politiskt laddat inom det socialdemokratiska partiet, varför det är på sin plats att närmare precisera hur vi definierar denna efterlängtade ”förnyelse”. För den intellektuella och ideologiska kris socialdemokratin befinner sig i löses inte genom att byta ut enskilda personer – det är politiken och idéerna som bör sättas i första rummet.

Diskussionen kring partiledarkandidater börjar ofta i fel ände, precis som utgångpunkten för vår politik ibland riskerar att hamna snett. I stället för att prata om de problem vi identifierar i samhället, enas kring socialdemokratiska lösningar på dessa och bygga en modern folkrörelse för att kommunicera detta, tycks många börja med att fråga sig: ”Hur ska vi vinna nästa val, vilka frågor bör vi driva för att få tillbaka makten?”

Av samma anledning anser jag att diskussionen kring partiledare bör handla om vilka behov vi anser att partiet har och vilken riktning vi vill se det utvecklas i, för att sedan komma fram till vem som är bäst lämpad att ta oss dit.

Det socialdemokratiska partiet har i många avgörande frågor backat in i framtiden på grund av rädslan att ifrågasätta vedertagna sanningar. Vi måste våga föra en kritisk diskussion kring frågor såsom EU, villkoren för att bedriva en aktiv ekonomisk politik i en globaliserad värld och de förändrade villkoren på arbetsmarknaden. De idéer rörelsen törstar efter springer ur folkbildning och ett öppet debattklimat. Att kväva kritiska röster som söker svar på nya utmaningar är ödesdigert och har lett till den intellektuella kris vi befinner oss i i dag.

Vi vill se en mer kunskapsbaserad, ideologiskt förankrad socialdemokratisk politik som erkänner de misstag som tidigare begåtts. Det är nu vi har chansen att rannsaka den politiska inriktning som fick bli vägledande efter 90-talets krav på förnyelse. För att bli trovärdiga igen krävs en ursäkt för avregleringen av elmarknaden och järnvägsnätet, ogenomtänkta skolreformer, ett försämrat pensionssystem och en ekonomisk politik som försummat jämlikhetssträvanden och resurshushållningen.

Vi måste lämna 90-talet och marknadsliberalismens problemformuleringsprivilegium bakom oss och enas kring en sammanhängande politik som kan göra sig gällande på 10-talet. Nu behövs nya, sociala välfärdsprojekt och reformförslag som sätter dagordningen för debatten.

När partiet nu ska välja färdriktning är risken att man väljer att utgå från gamla konfliktlinjer och höger/vänster positioneringar. För det skulle inte bara begränsa debatten, utan bli de skygglappar som skulle leda till att vi rider förbi vår samtid utan att ha beskrivit och anpassat våra lösningar efter den på ett trovärdigt sätt.

Det är nödvändigt att kunna beskriva vad som gör socialdemokratin relevant innan man börjar tala om valseger 2014. En strategisk mitten-trianguleringspolitik med ”Nya moderaterna” som ledstjärna för att vinna den omtalade medelklassen, skulle leda till ett tragiskt stolpskott.

Socialdemokratin förmår förena det röda och det gröna i tron på politiken och på möjligheterna i gemensamt ansvarstagande för att säkra social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Detta är den politiska riktning som på bästa sätt kan lösa de överhängande ödesfrågor vi står inför. Vi måste våga bryta det ensidiga propagerandet för ekonomisk tillväxt som överordnat mål för politiken och tydligt definiera vilket slags tillväxt som är önskvärd.

Att sätta långsiktiga hållbarhetssträvanden över kortsiktiga ekonomiska intressen som exploaterar såväl människa som natur är modern socialdemokratisk politik. Det är inte mycket svårare än frihet, jämlikhet och solidaritet – de tidlösa värderingarna som kan vägleda oss ur den här krisen.

Lena Sommestad har förmågan att formulera de moderna socialdemokratiska framtidsvisioner som rörelsen efterfrågar. Därför bör hon ingå i partiledningen.

Milischia Rezai
Ordförande Laboremus, S-studenter i Uppsala

Mer läsning

Annons