Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskning, fakta och journalistik

/
  • Gårdagens nyhet om att 30 procent av personalen vid akutmottagningen på Södersjukhuset anser att det är kvinnans fel om hon blir misshandlad stämmer inte. Vilket riskerar få allvarliga konsekvenser. (Bilden är ett montage)

En av gårdagens huvudnyheter handlade om en studie, refererad till i Ekot, som enligt medierna visar att en tredjedel av personalen vid akutmottagningen på Södersjukhuset anser att det är kvinnans fel om hon blir misshandlad. En jätte­nyhet. Om den skulle stämma.

Annons

Men det gör den inte. Inte helt.

Skälet till detta är enkelt. Det är nämligen stor skillnad på att svara ja på en fråga om huruvida det är kvinnans fel om hon blir misshandlad och att svara på en fråga om huruvida det kan vara patientens passiva och beroende personlighet som gör att denne utsätts för misshandel. Skälet till att skillnaden är stor handlar om att den första frågeställningen bär på en stark värdering. Den andra frågeställningen är däremot relativt neutral. Och det var den andra frågan som ställdes i den ännu opublicerade studien som många medier i går refererade till. Inte den första.

Kan det då inte vara så att en tredjedel av personalen vid akutmottagningen på Södersjukhuset tycker att det är kvinnans fel om hon blir misshandlad? Jo. Det kan det naturligtvis. Men det är inte vad studien visar. Den visar däremot att 17 procent anser att ”man bara är ett offer om man själv väljer att vara det”.

Att sjukvårdspersonal anser att en kvinnas passiva och beroende personlighet gör att denna utsatts för misshandel är dock inte nödvändigtvis samma sak som att sjukvårdspersonalen anser att det är kvinnans fel att hon blir misshandlad.

Ett slag föregås ofta av psykisk misshandel där kvinnan bestjäls på sin självkänsla och isoleras socialt. Passivitet kan utgöra en överlevnadsstrategi. Det kan vara ett resultat av den psykiska misshandel som föregått den fysiska. Det kan handla om att skydda barnen i familjen. Det kan utgöra ett personlighetsdrag. Och det kan definitivt vara ett av skälen till att misshandeln fortgår.

Vad materialet Ekot refererar till säger oss är att 28 procent av respondenterna i en ännu opublicerad studie vid Södersjukhuset svarat att de anser att det kan vara kvinnans passiva och beroende personlighet som gör att de utsätts för misshandel.

När Arbetarbladets ledarsida ringer upp professor Maaret Castrén, ansvarig för studien, visar det sig att det inte ens finns någon studie publicerad som vi kan läsa för att faktakontrollera Ekots uppgifter. Vad som finns är en ännu opublicerad studie, ett utdrag ur en bok där uppgifterna finns med och en föreläsning, vilken Ekot refererat till. Därför blir den naturliga frågan till Maaret Castrén om medieuppgifterna rörande vad som i nyheterna refereras till som studie stämmer. Svaret på den frågan från ansvarig professor blir:

– Nej.

Den ovan nämnda passusen har förvrängts och förenklats. Så till den milda grad att det inte finns någon egentlig täckning för påståendet om att en tredjedel av personalen vid Södersjukhusets akutintag anser att det är kvinnans fel om hon misshandlas.

Gårdagens journalistiska snedsteg borde ifrågasättas, eftersom konsekvenserna riskerar bli allvarliga.

Mäns våld mot kvinnor handlar om en typ av våld som allt för många redan avfärdar. Trots att 46 procent av landets kvinnor över 15 år uppger att de utsatts för våld av en man de har en nära relation till och 17 kvinnor årligen mördas av dessa män som misshandlar. I dag saknas rutiner för det prehospitala omhändertagandet av kvinnor som utsatts för våld och bara 8–10 procent av sjukvårdspersonalen utför screening för att identifiera kvinnorna som misshandlas av sina män.

Självfallet finns samma dysfunktionella syn på kvinnan i sjukvården som i övriga delar av vårt samhälle. Sjukvården är inte en solitär, rensad från den bristande jämställdhet som plågar vårt samhälle. Vilken vård vi får påverkas tyvärr fortfarande av både kön och socioekonomisk status. De brister som finns måste belysas av medierna och åtgärdas av sjukvården.

De kvinnor som utsätts befinner sig i en mycket utsatt situation där man redan riskerar vara rädd för att inte bli trodd och inte kunna hitta någon hjälp ut ur sitt privata helvete. I ljuset av detta skadar nyheter som inte är korrekta. Det gör det nämligen möjligt för den som inte vill se mäns våld mot kvinnor att ännu en gång avfärda det som ett icke-problem. Det riskerar dessutom göra det än svårare för den som utsätts för våld att våga berätta om det i sina kontakter med vården. Enligt medierna är ju risken trots allt 30 procent att som kvinna möta vårdpersonal som tycker att det är ditt eget fel om du blir misshandlad.

Trots att sannolikheten för att du ska träffa någon som inte tycker att du är ett offer för att du valt att vara det är 83 procent. Om vi nu ska referera till studier.

Mer läsning

Annons