Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framtiden är digital även inom vården

Annons

I bland annat Uppsala landsting har man gjort patientjorunalerna tillgängliga på nätet.

Konsultföretaget McKinsey har släppt en rapport om e-hälsa som visar att Sverige, om vi digitaliserade vården ytterligare, skulle kunna minska vårdkostnaderna med 25 procent över en 10 års period.

Vården är dock redan digital. Om än inte så digital som den borde vara.

Den som vill kontorllera ett födelsemärke på vårdcentral i Gävle får sittfödelsemärke fotograferat med teknik som innebär att ett foto inte bara tas av det som syns på ytan, utan även en bit in i huden. Sedan skickas fotona vidaretill hudmottagningen på sjukhuset som analyserar bilderna. Kostnadseffektivt för vården, och smidigt för patienten. Dessutom handlar det om en typ av tekniksom gör bedömningen mer träffsäker.

Samma sak med journaler på nätet, som bland annat Uppsala landsting infört. Den som är patient i Uppsala kan själv enkelt gå igenom sinajournaler på nätet, skriva in frågor och göra anteckningar inför nästa besök som en påminnelse till sig själv om vad som bör tas upp vid nästa möte med vården.

Att McKinsey kommit fram till att vårdpersonalen är mer positivt inställd än patienterna e-hälsa förbryllar dock något. Vid införandet av journaler på nätet har det visat sig att vårdpersonalen varit mer positiva till detta än vårdspersonalen.

I delar är motståndet förmodligen en generationsfråga. Tyvärr handlar patienternas negativa inställning gissningsvis dock främst om de befintliga bristerna i vården.

En vård som inte klarar av patientmötena öga mot öga, där det råder allmänläkarbrist på landets vårdcentraler och 100 000 patienter årligen skadas av vården de får, är inte en vård att känna förtroende för. Därför är det också begripligt att landets patienter inte känner något överväldigande förtroende för att vården skall klara av nästa steg i utvecklingen, när man i nuläget inte ens alltid klarar av den traditionella vården. Man måste kunna krypa innan man kan börjar gå. Som bekant.

Vidare har inte alla samma förutsättningar för delaktighet i vården. Det riskerar också innebära en än större segregering av vården än den vi idag redan har, när patienten är den som skall vara aktiv och uppkopplad. Redan idag vet vi att det finns klyftor i vården mellan bland annat män och kvinnor och högutbildade och lågutbildade. Vi vet också att multisjuka och funktionshindrade lätt inte alltid får den koordinerade vårde de är i behov av. Den här typer av aspekter avhandlas dock inte i någon egentlig mening av McKinsey i rapporten. Fokus ligger på ekonomi och teknik, snarare än patienterna som är de som skall nyttja vården. Men så är det också politikers och inte konsulters ansvar att organisera vården så att den anpassas till de som nyttjar vården.

Enligt McKinseys beräkningar skulle vården spara 180 miljarder per år från och med 2025 genom enkla förändringar som möjlighet i alla landsting att boka sina vårdtider via nätet. Enligt McKinsey är den enskilda åtgärden som kommer spara absolut mest pengar införandet av integrerade journalsystem. Att det finns pengar att spara genom digitalisering visar även siffror som den som visar att hela 17 procent av alla inställda operationer ställs in på grund av att patienten helt enkelt inte dykt upp. Inom tandvård får man påminnelsesms. Inom sjukvården bara ett brev på posten.

Regeringens målsättning är att Sverige år 2025 skall vara bäst i världen på e-hälsa. För att komma dit måste vi dock även bli bättre på vård.

Att 100 000 årligen skadas inom vården är ett oacceptabelt faktum. Precis som att nästan 10 000 människor i Hofors tvingas dela på en enda fast anställd allmänläkare.

Mer läsning

Annons