Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fred och död

/
  • TRAPPAR UPP. President Barack Obama skickar 30 000 soldater till Afghanistan, där USA snart har 100 000 man. Men kriget går inte att vinna med mer vapen, död och förstörelse. Bara förhandlingar med talibanerna och sedan maktdelning ger fred.
Bilden är ett montage.

Annons

Barack Obama, hela världens hopp, slår följe med några av sina företrädare och eskalerar ett amerikanskt krig för att få en universell fred, eller åtminstone utrota bin Ladin och hans påstådda terroristnätverk al-Qaida.

Afghanistan skall befrias, som Vietnam och Irak. Demokrati skall byggas, välstånd ges till utfattiga, härjade, marginaliserade, av krig svårt plågade människor.

USA, så lyder stridsropet, bygger broar till tredje världen. På den vandrar sedan de befriade mot marknadsekonomins välsignelser.

Obamas dagordning, ännu helt utan innehåll, har redan givit honom Nobels fredspris, en blodig ironi byggd på förhoppningar och blanka inteckningar i en bättre värld.

Men först, en ordentlig upptrappning av kriget. 30 000 nya soldater för att säkra det lilla som går av Afghanistan, det är väl huvudstadens förorter och några provinser där bortom. I övrig tycks talibanerna sköta landet, ofta tillsammans med lokalbefolkningen.

I Kabul sitter den svårt korrumperade presidenten Hamid Karzai, nyligen återvald efter massivt valfusk. Han är USA:s man, och EU:s. Hans armé överlever inte en vecka utan stöd från de trupper Obama sänt honom. Ett kolonialt krig, som alla tidigare i det härjade landet.

På marginalen bistår Sverige med några hundra soldater, för varje dag allt mer indragna i striderna. Vad Sverige har där att göra har ingen lycktas göra begripligt; mer än att vi, som USA, skall befria de förtryckta.

140 000 soldater garanterar att det blir ordentligt gjort, om så stora delar av landet skall bombas sönder och samman.

Någon annan strategi finns inte och Obama verkar lika vilsen som alla andra. Ett enda besked tycks han komma med om framtiden; den sträcker sig bara några år framåt. USA drar sig sedan ut ur landet.

Men kriget går inte att vinna, lika litet som ännu mer dödande vinner över afghanerna. De vill leva sina egna liv, i sitt eget land. USA kastas ut, som ryssarna, som engelsmännen.

Att ännu fler soldater skulle göra någon skillnad tror bara den som litar på vapen som medel för fred och försoning.

Det enda möjliga är förhandlingar mellan den halva av landet som Karzai och hans klaner styr och de rebeller, eller befriare, som skrivs talibaner, men som rymmer flera olika nationella grupper och klaner.

Bara en maktdelning, på afghanernas egna villkor, skapar fred och en bättre framtid.

Mer läsning

Annons