Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fukushima

/

Annons

Tiden rusar mot avgrunden,

det som var försent i går

måste vi bära med oss till imorgon,

säga ”Idag, nu ges vår sista chans”.

Så många dagar har passerat på det sättet.

Strålningen slår som ljusknippen upp från städerna.

Den osynliga hettan bränner inifrån,

pressar sig ner i jorden,

dyker upp i växterna, vattnet, bröstmjölken.

Så utmanar vi vår egen framtid.

Det är jordbävningarna, vågorna,

katastroferna som alltid kommer.

Det här vill vi ge våra barn;

kärnavfall, inkapslade städer, dödszoner.

Somnar vi nu finns det inga drömmar

som kan rädda oss.

Det är bilden av

brinnande skogar,

en överhettad planet

i ett mörkt universum.

Eller ljuset av människorna

som vägrar vara tysta,

en röst av miljoner.

Motståndet som måste komma.

Byt sömnen mot ett uppvaknande,

maktlösheten mot drömmar under dagtid.

För där ditt hopp gett upp,

min styrka.

Där mina krafter tagit slut,

din röst.

Där företagen,

oljebolagen och

kapitalet slaktar framtiden,

demonstrationerna,

systemkritiken

och

motståndet som måste komma.

Jenny Wrangborg

Mer läsning

Annons