Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Genombaxat

Så lyckades EU:s ledare till sist baxa igenom Lissabonfördraget. I går skrev Tjeckien under som sista nation och därmed kan också EUs konstitutionella dokument träda i kraft.

Annons

Vägen dit var lång. Det nya fördraget framarbetades för att ersätta de fördrag som tidigare legat som grund för EU:s verksamhet. Det behövdes onekligen en uppdatering av bland annat beslutsformerna för en funktionsduglig union även efter utvidgningen. Men fördraget handlar inte bara om formalia. Det handlar även om en maktförskjutning som vidgar EU:s inflytande och beslutsrätt ytterligare när det nu godkänns. På bekostnad av den nationella självbestämmanderätten.

Något egentligt stolt ögonblick var inte gårdagen. Av den enkla anledningen att unionens ledare framtvingat och manipulerat sig fram till ratificeringen av Lissabonfördraget.

Frankrike och Nederländerna sa nej när det folkomröstades. Andra varvet blev det därför beslut i parlamenten i stället för folkomröstningar. För att säkerställa ett Europarätt ja.

I Sverige fick vi inte möjlighet att folkomrösta. Där gick frågan om dokumentet direkt till riksdagen för beslut utan att passera folkets röst. En riksdag som varit långt mer positivt inställd till det där fördraget än befolkningen.

Nu är det alltså till sist godkänt. Och utgör i sig en förklaringsmodell till den brist på legitimitet som försvagar unionen.

Samarbetet inom EU är för viktigt för att tillåtas vara en angelägenhet uteslutande för vår politiska elit. Men det tycks inte bekymra eliten nämnvärt. Det är vad historien om Lissabonfördraget och vägen fram till ratificeringen förtäljer.

Mer läsning

Annons