Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hamburgereffekten?

/
  • Restaurangmomsen sänks. En vettig investering? Knappast, tycker Arbetarbladets politiska redaktör Jenny Wennberg.

"För att öka unga människors möjligheter till jobb och förenkla vägarna in till arbetsmarknaden föreslår alliansregeringen att momsen på restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 till 12 procent."

Annons

Regeringen skulle satsa 7,5 miljarder på ungdomarna. Och paketerade om den redan gamla skåpmaten sänkt restaurangmoms och sålde den igår som insats mot ungdomsarbetslösheten. Ungefär lika fräscht som ommärkt ICA-färs.

Av de 7,5 miljarderna blev det därmed också bara kvar 2,1 miljarder kronor.

Men regeringen gillar att sänka skatten. Och trots att det handlar om en från flera håll kritiserad skattesänkning får vi i Sverige alltså sänkt restaurangmoms från om med den 1 januari 2012. För ungdomarnas skull. Tydligen.

Vilka de faktiska effekterna av momssänkningen blir vet inte regeringen. Man chansar helt enkelt lite med 5,4 miljarder kronor och hoppas på det bästa, eller som regeringen själv uttrycker det:

"Förslaget förväntas öka sysselsättningen, minska de administrativa kostnaderna och sänka priserna inom restaurangbranschen."

Nyckelordet i den där meningen är "förväntas", vilket på ren svenska betyder "vi har ingen aning om vilket resultatet blir".

Regeringen är alltså så fantasilös ifråga om ungdomsarbetslösheten att man nu ser sänkt restaurangmoms som en insats mot denna. Att åtgärder kommer leda till lägre priser och fler jobb finns inga belägg för. Att svensken skulle börja äta ute mer är högst tveksamt. För detta krävs en prissänkning. Långt troligare är att momssänkningen främst kommer öka marginalerna för de enskilda företagen.

Hamburgerkedjan Max lovar dock 250 nyanställningar och prissänkningar när restaurangmomsen nu sänks. Av det enkla skälet att även hamburgerkedjor som Max och McDonalds kommer dra nytta av momssänkningen.

Vad regeringen tycks hoppas på är alltså någon form av hamburgereffekt. I ett land där vi enligt Jordbruksverkets senaste statistik konsumerar över 90 liter läsk per person och år och hälften av alla män och en tredjedel av kvinnorna är överviktiga enligt Livsmedelsverket. Det riskerar innebära att statens pengar inte går till något vettigare än att öka den redan mycket kostsamma ohälsan och vinsten för företagen vi äter oss sjuka hos.

En vettig investering?

Nej. Det är ju inte det.

Mer läsning

Annons