Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inte jämt

/

I måndags presenterades delbetänkandet ”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?” av delegationen för jämställdhet i skolan. Ett delbetänkande som visar att vi har en bit kvar innan skolan är en plats där kön inte styr elevernas förutsättningar och framtidsutsikter.

Annons

 

Bilden som målas upp av den svenska skolan framstår inte som nämnvärt annorlunda än den vi kan teckna rörande samhället i övrigt. Men vem är förvånad? Skolan är en del av vårt samhälle och vårt samhälle är inte jämställt. Varför skulle skolan utgöra ett undantag?

Hårddrar vi det hela ser elevernas rollfördelning ut som följer enligt delbetänkandet; I skolan pratar pojkarna mest i klassrummet och får mest uppmärksamhet. Flickorna är däremot tysta och tilldelas fortfarande rollen som ordningsskapare. Men när det gäller betyg och prestationer är det flickorna som gör bäst ifrån sig i den svenska skolan.

Förväntningarna på oss som individer formas delvis efter vilket kön vi har. Pojkar tillåts vara högljudda, avbryta mitt i ett samtal och ta för sig. Det är ju så pojkar är. Flickor förväntas vara ordentliga, lågmälda och lyssnande. Det är ju så flickor är. En rollfördelning med få vinnare.

När det sedan blir dags att välja gymnasieutbildning visar det sig att vi väljer i enlighet med könsförväntningar. Och bland de som avviker från normen är avhoppsfrekvensen hög.

För att råda bot på de könsstereotypa valen som görs finns projekt som syftar till att göra högstadieflickor mer intresserade av exempelvis teknik och fysik.

Däremot har delegationen för jämställdhet i skolan inte lyckats hitta ett enda projekt som syftar till att få pojkar att välja exempelvis vårdprogrammet.

Vilket nog får ses som en fingervisning om varför skolan misslyckas med att förebygga de där könsstereotypa valen från början.

I delbetänkandet konstateras det att någon ytterligare reglering inte krävs för att göra skolan till en plats där könsstereotyperna inte odlas. Vilket torde vara helt sant.

För även om många av landets lärare och skolledningar envetet hävdar att det är individerna de ser och inte könet pekar fakta på motsatsen. Vilket betyder att delar av problemet skulle kunna lösas med hjälp av ökad kunskap och självinsikt.

Mer läsning

Annons