Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jakten på superarbetskraften

/
  • Allt fler som inte tidigare betraktades som funktionsnedsatta tar plats på Samhall, samtidigt har företaget hårda vinstkrav.

Annons

Samhall. Vad tänker du när du hör namnet? På en verksamhet där den som är funktionshindrad, till exempel på grund av skada från tidigare arbete, får en plats, ett arbete? En meningsfull arbetsdag?

Det är dags att problematisera den bilden. Nättidningen Dagens Arena har granskat Samhall och dess verksamhet. En granskning som visar en allt mer vinstjagande verksamhet där de som behöver Samhalls verksamhet allra mest inte längre får plats.

Bilden är tvådelad. Dels det vinstkrav som infördes 2006 och som säger att Samhall ska göra vinst på i genomsnitt sju procent av det egna kapitalet under en konjunkturcykel. Dels utvecklingen av hur Arbetsförmedlingen kodar, definierar, de arbetslösa. I dag beräknas var tredje arbetslös vara kodad som funktionsnedsatt. Vi tar det där sista en gång till: var tredje arbetslös betraktas i dag som funktionsnedsatt. Sedan 1990-talet har denna grupp ökat med 300 procent.

Nej, jag tror inte att svenskarna i allmänhet har blivit så mycket sjukare, funktionsnedsatta på dryga 20 år. Jag tror, är till och med säker på, att den jättelika ökningen beror på ett allt mer slimmat arbetsliv. Ett arbetsliv där inte alla får plats. Det räcker inte längre med utbildning och erfarenhet för att få ett jobb. Du måste vara flexibel och socialt kompetent. Alla ska vara stöpta i samma form. Den flexibla, socialt kompetenta formen. Andra göre sig icke besvär.

De båda forskarna Kerstin Jacobsson och Ida Seing har granskat just den galopperande utvecklingen av funktionsnedsatta arbetslösa. De kan i sin studie från 2013 visa att det räcker att ha ett avvikande utseende, kraftig övervikt, piercing eller bristfällig hygien för att kodas som funktionsnedsatt hos Arbetsförmedlingen. Detta i underkategorin "socialmedicinskt funktionshinder". "Den socialmedicinska koden blir ett slags restkategori för människor som av olika skäl inte lever upp till kraven på social kompetens, flexibilitet och reflexivitet”, skriver de två forskarna.

För Arbetsförmedlingen är möjligheten att koda de arbetslösa som funktionsnedsatta ett verktyg för att få tillgång till resurser att hjälpa de arbetslösa som har svårt att finna ett jobb. Resurser som en anställning hos Samhall.

Och detta faktum, att allt fler som inte tidigare betraktades som funktionsnedsatta tar plats på Samhall, samtidigt som företaget har hårda vinstkrav är något som har lett till att den grupp som tidigare var den som Samhall var till för, de med fysiska eller svårare psykiska funktionsnedsättningar, puttas bort. De är inte produktiva nog.

I dag är Samhall en av landets största arbetsplatser med dryga 23 000 anställda. Anställda som jobbar hårt, i vissa fall för hårt, som Dagens Arenas granskning visar.

Vad är egentligen Samhalls uppdrag? Är det vinstmaximering? Jag har svårt att se att många skulle beskriva det så. Samhall har ett samhällsuppdrag, ett uppdrag som innebär att funktionshindrade ska får arbeta i sin egen takt, efter sin egen förmåga.

Samhalls utveckling bör snarast upp till diskussion hos våra folkvalda. Samtidigt måste vi lyfta frågan om den ständiga jakten på superarbetskraften. Den arbetsgivare som vågar se bortom den yttre fasaden kan bli framtidens vinnare. Vågar ni missa den chansen?

Mer läsning

Annons