Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämlikheten och hälsan

Annons

Fakta: Din sociala status avgör din hälsostatus. 

I Sverige är rökning och hög alkoholkonsumtion starkare kopplat till en svag samhällsposition än i länder i sydeuropa enligt professor Johan P Mackenbach från Nederländerna som forskat på området. Detta kan vi läsa om i det senaste numret av Läkartidningen. 

Studerar vi Folkhälsoinstitutets fakta rörande Sverige och folkhälsan ser vi tydliga mönster som är kopplat till just vår plats på samhällsstegen. Rökning, hög alkoholkonsumtion, övervikt handlar om klass. Det innebär också att bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer delvis handlar om klass. Enligt den öppna jämförelsen av svensk sjukvård som varje år publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting är en svag position i samhället vidare liktydigt med ett kortare liv. För så ser det ut. Lågutbildade i Sverige har idag en kortare meddellivslängd än högutbildade. Och den ojämlikhet som finns i fråga om hälsotillstånd följer med oss ända in till sjukhusens mottagningsrum där vilken vård vi får även det avgörs av vilken samhällsposition vi har. Den som är högutbildad tenderar nämligen att få en annan typ av vård än den som är lågutbildad. Inta alltid, men nog ofta för att det skall kunna klassas som ett problem som måste åtgärdas om ambitionen är att vi i Sverige skall ha en jämlik vård.  

Ingen vill vara sjuk och dö i förtid. Folkhälsoinstitutets senaste Folkhälsoenkät visar att väldigt många svenskar skulle vilja ha hjälp att leva ett sundare liv. Men arbetsvillkor, arbetsgivarens inställning till hälsovård, utbildningsnivå, förmåga att ta tillvara sina intressen inom vården är alla faktorer som avgör hur våra liv artar sig. Och även om viljan att leva sundare finns lever många svenskar trots det på ett sätt som förkortar deras liv och dessutom bidrar till onödigt lidande under den tid de faktiskt lever. 

Den enögde avfärdar detta som fluffigt flum. Men tittar vi på samhällskostnaderna för vad som på Folkhälsoinstitutssvenska kallas för påverkaohälsa, det vill säga ohälsa som faktiskt skulle kunna gå att undvika, visar det sig att de årligen uppgår till 120 miljarder per år. 120. Miljarder. Det innebär att stora delar av den ohälsa vi kan se genererar kostnader som knappast kan beskrivas i termer av kaffepengar. Petar vi in denna siffra i statsbudgetsammanhang kan vi ställa de 120 miljarderna i kostnader för påverkbar ohälsa mot att vi i statsbudgeten 2010 exempelvis lägger 40 miljarder på kommunikation. Det innebär att även små förbättringar av vår folkhälsa skulle kunna innebära stora besparingar.  

Ohälsan är därmed en kostnadsfråga. Och tyvärr verkar vi tycka att det är fullt rimligt att spendera 120 miljarder per år på något vi inte nödvändigtvis över huvud taget skulle behöva betala för. 

Det borde vara alla argument som krävs för att på allvar påbörja ett strategiskt och medvetet arbete på bred front för att göra svensken friskare. 

Redan idag finns det dessutom exempel på hur satsningar kan ge resultat. I Västerbotten har man sedan 80-talet lyckats pressa ner dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar till en nivå som innebär att man idag har lägst dödlighet i landet rapporterar Läkartidningen. Vilket är resultatet av att man i Västerbotten bland annat erbjuder människor möjlighet till screening för riskfaktorer och hälsorådgivning. 

Men individen då? Och det egna ansvaret? Självfallet finns det ett eget ansvar för vår hälsa. Men med motivation och uppbackning från samhälle och arbetsgivare blir det långt mycket lättare att göra de rätta livsstilsvalen som individ. 

För arbetsgivare borde drivkraften vara stor att hålla sina anställda friska. Det bidrar trots allt till att minska sjukfrånvaron och öka produktiviteten. Friska och sunda arbetstagare arbetar bättre. 

Hälsa är en fråga om klass i Sverige. Idag uppgår kostnaden för den påverkbara ohälsan till 120 miljarder. Studier visar att skillnaderna ifråga om rökning och alkoholkonsumtion särskiljer oss från länder i sydeuropa. Det kräver nationella insatser. För att människor ska beredas möjlighet att leva ett sundare liv. Och för att det faktiskt inte finns några skäl att lägga fler kronor än absolut nödvändigt på ohälsa som går att påverka.

Mer läsning

Annons