Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jämlikt? Nja.

/

Svensk vård är inte jämlik. Men väldigt många tror att den faktiskt är det. Vilket tyvärr för den enskilde idag kan innebära sämre vård och i värsta fall till och med sämre chanser till överlevnad.

Annons

För sådan är vården beskaffad. Hög utbildning och hög inkomst ökar dina förutsättningar att nå framgångar inom den svenska vårdapparaten. Vilket inte nödvändigtvis handlar om en medveten särbehandling. Det handlar lika mycket om omedvetet beteende och om att tillmötesgå de patienter som ställer krav, som har kunskapen och självförtroende nog att både ifrågasätta läkare och vara just krävande patienter.

Det borde inte vara så. Det borde inte vara så att vilka läkemedel vi får, vilken behandling vi får och hur vi tas emot inom vården är avhängigt av vår socioekonomiska status, var vi bor eller vilket kön vi har. Men så ser verkligheten tyvärr ut. Ett faktum som kommit att uppmärksammas allt mer i Sverige och som bland annat föranlett regeringen att initiera en utredning för att undersöka exakt hur illa det egentligen är ställt.

Redan nu vet vi dock att svensk vård inte är jämlik. Ett av exemplen på detta är vården av patienter med ändtarmscancer där högutbildade medelålders män med god inkomst i lägre utsträckning än andra riskerar få stomipåse.

Vid en större undersökning av svenska patienter med denna diagnos kunde det nämligen konstateras att kön, inkomst, civilstånd och utbildning tycktes vara avgörande för val av behandling, vilket Dagens Medicin rapporterade om tidigare i våras.

Men vården skiljer sig även åt i vårt land mellan de olika landstingen.

Den öppna jämförelsen som Sveriges Kommuner och Lansting genomför i samarbete med Socialstyrelsen är tyvärr i delar en tämligen dyster läsning, då den visar på skillnader ifråga om överlevnad för bland annat strokepatienter, vilket har att göra med vilken behandling som erbjuds dessa patienter, där vård vid speciella stroke-enheter påverkar överlevnaden positivt.

En annan avgörande faktor för vilken vård vi får är också kön.

Men även om skillnader finns ifråga om den faktiskt vården handlar delar av skillnaderna i utfallet av vården också om hur ingångsvärdena ser ut.

Högutbildade tenderar söka vård tidigare och oftare än lågutbildade, och har därmed också en bättre prognos ifråga om bland annat olika former av cancer.

Hälsotillståndet varierar även det mellan patienterna när hänsyn tas till utbildningsnivå och inkomst där lågutbildade generellt är överrepresenterade ifråga om bland annat rökning och övervikt, vilket är två av de faktorer som påverkar vårt hälsotillstånd negativt.

Det innebär att inte bara den faktiska vården behöver ses över. För att sänka samhällskostnaderna och minska det mänskliga lidandet till följd av sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar krävs också ett preventivt arbete.

Trots detta kvarstår faktum, i dag är svensk vård inte jämlik.

Och i väntan på den jämlika vården finns tyvärr bara en sak att göra för patienter och anhöriga; att ifrågasätta, vara aktiva och söka kunskap kring den vård som ges, för att försäkra sig om att den vård som ges är den vård som skall ges.

Trots detta får vi dock ändå inte glömma följande; svensk, skattefinansierad vård är bland den bästa i världen. När vi väl får tillgång till den.

Men vägen fram till den vård vi behöver kan ibland vara mycket lång.

Och när vi väl når ända fram, riskerar vi att behandlas olika, beroende på var vi bor, vilket kön vi har, vad vi kan och hur mycket vi tjänar.

Vilket är ett lika grymt som absurt faktum i ett land som upphöjer jämlikheten till ett absolut ideal.

Mer läsning

Annons