Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Juholt öppnade sin burk med smisk"

/
  • Tungt politiskt möte. I går inföll den första verkliga debatten mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt.

Annons

Politruker och journalister landet över var onekligen spända av förväntan inför gårdagens duell mellan Fredrik Reinfeldt och Håkan Juholt i riksdagen. För det var kring detta mästarmöte det hela först och främst kretsade kring.

Resultatet? Fredrik Reinfeldt har uppenbarligen hamnat i sossefällan anno mandatperioden 2002–2006 och är i dag statsförvaltare snarare än visionär. Hur usla reformerna än är och hur stora brister som än kan påvisas i den samhällskonstruktion regeringen snickrat ihop står Reinfeldt som dess främste försvarare. Men han blir allt mer ensam. För det är inte ett gott tecken för Reinfeldt när inte ens Svenska Dagbladets ledarsida försvarar det femte jobbskatteavdraget och kallar det hela för ”fantasilöst”.

Det var dessutom en uppenbart stressad förvaltare som stod i talarstolen i går. Fredrik Reinfeldt upprepade gång på gång behovet av att upprätthålla ”det finanspolitiska ramverket”. Rädslan för att inte klara sig igenom riskdagen är numera stor inom regeringen.

Reinfeldts fixering vid skattelättnader som universalmedel börjar bli besvärande även för regeringen. Föraktet sken igenom den annars välputsade retoriken när Reinfeldt talade om att motsatsen till skattesäkningar är ”mer bidrag till de som inte arbetar”. Trots att vare sig sjukersättning eller a-kassa är bidrag. Det är utbetalningar på försäkringar vi gemensamt betalar in till. När vi inte har ett arbete att gå till. När vi blir så svårt sjuka att vi blir arbetsoförmögna.

Försöken att framställa Socialdemokratin som bland annat undersköterskornas inkomstdödare föll platt till marken. Reinfeldt talade om att ha givit undersköterskorna en 13:e månadslön Juholt nu ville ta ifrån dem. Vilket Juholt reptilsnabbt replikerade med att Reinfeldt valt en modell som tagit ifrån undersköterskorna arbetskamrater, att man valt en modell som främst gynnar höginkomsttagare och män.

Juholt gjorde sig mycket bra i replikskiftena med Fredrik Reinfeldt. Han var visionär och övertygande, även om han bitvis brast i konkretiseringsgrad och förföll i att kritisera regeringen istället för att tala om den egna politiken. Dessutom öppnade Juholt sin burk med smisk när han med myndig stämma förkunnade för Reinfeldt att han inte skulle mästra Socialdemokraterna ifråga om ekonomisk politik.

Men om det är som Håkan Juholt vid upprepade tillfällen igår förkunnade, att Socialdemokraterna har högre ambitioner än sittande regering med Sverige, borde inte frågorna om jämställdhet ha stjälpt honom vid gårdagens debatt.

Juholts brist på kunskap och intresse för jämställdhet är plågsam att bevittna. Gårdagen var inget undantag.

När Lars Ohly pressade honom på svar rörande den Socialdemokratiska jämställdhetspolitikens beståndsdelar kunde Juholt inte svara honom mer än i allmänna ordalag om rätt till heltid, sysselsättning och barnomsorg på obekväm arbetstid. I en sista utandning lyckades Juholt slutligen krysta ur sig att han tror på en tredelad föräldraförsäkring, vilket bara en Juholt kan se som en samhällsomdanande reform.

Håkan Juholt reducerar jämställdhet till en fråga om generell välfärd. Det innebär att Juholt står kvar på samma nivå som Alva Myrdal en gång förde Socialdemokraterna till. Det är inte bara pinsamt, det är extremt oroväckande eftersom det bevisar hur tufft det kommer bli för Socialdemokraterna att nå bland annat unga storstadsväljare med Håkan Juholt som partiordförande. Han talar inte deras språk, och har uppenbarligen inte heller någon insikt kring deras vardag.

Och Miljöpartiet, vad har hänt med Miljöpartiet? När Gustav Fridolin klev fram till talarstolen var det i rollen som förnumstig kamrer. Fridolin ägnade allt för mycket energi åt att framstå som statsmannamässig och ansvarstagande, trots att det inte är grunden för Miljöpartiets existensberättigande i svensk politik. Att man är ansvarstagande även på andra områden än paradgrenen miljö behöver trots allt inte Gustav Fridolin påvisa.

Det har man redan bevisat i en rad budgetförhandlingar under åren som Socialdemokratisk samarbetspartner.

Mer läsning

Annons