Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Käbbel med substans

Annons

Söndagens debatt i SVTs Agenda var en spänstig tillställning. Efter veckor där fokus legat på person, på skandaler och Miljöpartiets problem var en debatt med fokus på de politiska sakfrågorna dessutom mycket välkommen.

Moderaterna talade under söndagens debatt om utanförskapet i Sverige. Att Anna Kinberg Batra gjorde det som om Moderaterna inte under 8 år varit ansvariga för Sverige och landets utveckling är begripligt. Men det handlar om en löjeväckande retorisk repris från tiden före Moderaternas förra regeringsinnehav. Reinfeldt upprepade då mantrat om att utanförskapet i Sverige måste brytas, för att sedan sätta sig i regeringsställning och cementera det. Att Moderaterna nu åter mässar om utanförskap som skall brytas är provocerande, inte minst givet att man motsätter sig åtgärderna som kan bryta utanförskap på sikt. Som att organisera skolan så att den blir likvärdig igen och åter börjar fylla en kompensatorisk roll.

Att den svenska skolan är undermålig är inte ett problem som uppstod på grund av alliansregeringen. Det har den varit mycket länge. Skolresultaten har varit stadigt sjunkande i mer än två decennier. Under åtta år hade Moderaterna dock möjlighet att bryta den utvecklingen. Det gjorde man inte. Och några ambitioner att göra det framöver tycks man inte heller ha. Faktum är att Moderaterna istället är emot avgörande åtgärder för att göra skolan likvärdig igen. Moderaterna vägrar exempelvis med en dåres ideologiska envishet vidkännas att friskolorna är ett problem med sina höga betyg och låga resultat på de nationella proven. Inte heller vill man tala om att skolsegregationen drivits på av det fria skolvalet. Den enda skolfrågan som verkligen tycks engagera Moderaterna, är den om skolföretagens rätta att plocka ut vinster. För Moderaterna är ideologi så styrande i politikutvecklingen att man helt bortser från verkligheten.

Otryggheten i Sverige byggs av skolor som inte fungerar, av en välfärd som fallerat och klyftor som växer. Medicinen mot detta är inte fler poliser. Batongpolitik är dock en populär politisk gren för att skyla sprickorna som leder till ropen på fler poliser. Partiledardebatten i SVTs Agenda var på det hela taget en mycket intressant batalj. Isabella Lövins premiär i debatten i rollen som språkrör var stark. Hon lyckades exempelvis skickligt manövrera sig fram i minfältet som utgörs av motsättningen i att Miljöpartiet motsätter sig nuvarande migrationspolitik, men samtidigt i regeringen administrerar nämnda politik. När Anna Kinberg Batra pratade om ett uppluckrat strandskydd som lösningen på bostadskrisen, replikerade Lövin vidare elegant med att hennes parti sitter i ledningen för de tre kommuner i Sverige där det byggs mest.

Stefan Löfven hade tyvärr mycket svårt att förtydliga vad "enkla jobb" egentligen betyder för Socialdemokraterna. Vid regeringsombildningen förkunnade Löfven att Mikael Damberg kommer få ett särskilt ansvar för att tillsammans med näringslivet arbeta fram " fler enkla jobb". Socialdemokraterna och Stefan Löfven måste kunna svara tydligt på området arbetsmarknad. Det måste gå att förstå vad Socialdemokraterna anser sig kunna göra för sysselsättningen i Sverige. För den som lyssnade på söndagens partiledardebatt var det snart sagt omöjligt. Däremot var Stefan Löfven bra när han var tydlig med att antalet sysselsatta ökar och arbetslösheten sjunker.

Enligt tittarna var Jimmie Åkesson debattens vinnare om vi får tro de opinionsundersökningar som publicerats. Det är inget vidare besked om Sveriges hälsotillstånd. Åkesson sade mycket lite av substans under debatten. Något som illustrerades väl genom replikväxlingen om jobben mellan Ebba Busch Thor och Åkesson där Busch Thor konstaterade att "Jag hör inga konkreta förslag över huvud taget ifrån dig för hur fler människor skall kunna komma i arbete." Vilket Åkesson besvarade med "Jag gav dig massor av sådana förslag tidigare. Jag pratade om fler jobb i välfärden, fler jobb i industrin, fler jobb." Den som lyssnade på vad Åkesson sade, konstaterar att Jimmie Åkesson ägnade större delen av sin talartid åt att klaga på de båda blocken. Detta trots att Åkessons vill bilda regering tillsammans med Moderaterna. Åkessons framgång i debatten och Sverigedemokraternas framgångar i opinionen som vi tvingats vänja oss vid kan dock reformeras bort.

Fler bostäder, jobb och en bra skola är inte bara bra politik för Sverige. Det är också en bra politik mot Sverigedemokraterna.

Mer läsning

Annons