Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Källkritik är viktigare än någonsin

/

Annons

"Knappt 1 av 5 svenska 18-åringar litar på information i sociala medier."

Det konstaterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i sin årliga 18-årsundersökning. En undersökning som även visar att åtta av tio 18-åringar däremot litar på information från radio och TV och de egna föräldrarna.

Det är naturligtvis bra, eftersom det tyder på en god förmåga till källkritik bland Sveriges unga.

Men egentligen är det kanske inte främst dagens ungdom vi borde bekymra oss för. Stort fokus ligger på att lära unga källkritik och mäta deras kunskaper på området. Många av de äldre som i dag rör sig på nätet, gick dock ut skolan långt före det att nätet blev del av vår vardag. Det är också därför vi borde ägna 18-åringarnas föräldrar och äldre släktingar större uppmärksamhet. Ifråga om internet, är stigande ålder inte nödvändigtvis en tillgång. Att kunskapsluckor finns bland befolkningen, syns tydligt i spridningen av felaktig information, falska nyheter, och när ren propaganda från sidor som Avpixlat delas och omskrivs som objektiv journalistik av medborgare.

Givet att unga i så hög utsträckning litar på sina föräldrar, innebär det också att det ställer höga krav på föräldrarnas förmåga till källkritik. För vad händer med ett barn som litar på föräldrar som exempelvis ser Avpixlat som en objektiv nyhetskanal?

Sociala medier är ofta bökigt för den som precis börjat bekanta sig med det. Många tycks vidare tro att det finns något som heter privat på nätet och i sociala medier. Lås på kontot så är det nästan som hemma. Trots att kanske 100 människor eller mer tar del av vad som delas och skrivs. Det kommenteras, tummenuppas , statsuppdateras och delas på ungefär på samma sätt som om det hela skulle handla om ett samtal vid en privat middagsbjudning. Risken för spridning, och detta med källkritik, varandes två påtagligt frånvarande parametrar vid framfarten i sociala medier.

Faktum är att svenskarna är så dåliga på källkritik att tidningen Metro 2014 valde att starta "Viralgranskaren", för att granska riktigheten i information som blir viral bland användare av sociala medier och då främst Facebook. Deras lista över felaktig information som fått stor spridning på nätet är numera beklämmande lång.

Tyvärr kan vi inte ens alltid lita på avsändare som av många uppfattas som trovärdiga avsändare. Fel begås, även av etablerade aktörer. I Gävle delade Missing People exempelvis information på Facebook i år om en ung individ med skyddad identitet. Efter det att detta uppdagades konstaterade polisen i en intervju i Gefle Dagblad att "De är en fristående organisation och måste själva ta ansvar för sin publicering.".

Det måste alla som publicerar på nätet göra.

Somlig information är till och med brottslig att sprida. I värsta fall kan din statusuppdatering eller bild leda till både polisanmälan och åtal. Och även om det inte resulterar i detta, kan din statusuppdatering eller delning av information innebära att en annan människa utsätts för fara, eller kränks grovt. Som i fallet med ägaren av en vit skåpbil som hängdes ut på Facebook och misstänkliggjordes som skyldig till barnarov, ett fall bland annat Sydsvenskan rapporterat om. Ägaren hade lånat ut skåpbilen till sin pappa, som var osäker på vägen när han åkte för att köpa ett dockhus till barnbarnen. Så han stannade efter vägen några gånger. Vilket räckte för att två kvinnor skulle lägga ut en varning på Facebook för en vit skåpbil och spekulera i om att det skulle kunna handla om något som är "farligt för barn", enligt Sydsvenskan.

Även goda intentioner kan med andra ord få förödande konsekvenser.

Källkritik, är givet att vem som helst, kan publicera vad som helst, när som helst, därför också viktigare än någonsin.

Och vad gäller 18-åringarna, är de uppenbarligen väl införstådda med att allt som står i sociala medier inte är sant.

Till skillnad från alldeles för många svenskar i övrigt.

Mer läsning

Annons