Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Köpa tid

"…genom en klok antibiotikaanvändning kan vi förhoppningsvis köpa värdefull tid tills vi får nya antibiotika."  Så säger Otto Cars, ordförande för Stramarådet vid Smittskyddsinstitutet.

Annons

Klok antibiotikaanvändning innebär att vi inte använder antibiotika utom i de fall antibiotikan verkligen behövs och använder rätt typ av antibiotika när den väl skall användas. Det kan låta som en självklarhet, men det är det tyvärr inte på något sätt. Vi har nämligen i decennier missbrukat antibiotikan så till den milda grad att vi nu står utan antibiotika som det inte någon resistensutveckling mot. Sverige har klarat sig bättre än andra länder, men det är en mycket klen tröst när andra länder fortsätter sälja antibiotika receptfritt rakt över disk. Infektioner tenderar som bekant att strunta i landgränser. Och det gör resistensutvecklingen också.  

Inte heller i Sverige är vi ännu fulländade, även om de senaste årens uppmärksamhet kring antibiotikaresistensen bidragit till att förbättra läget. 

Ett område där det nu kan skönjas en förbättring i Sverige är exempelvis rörande utskrivningen av antibiotika vid urinvägsinfektioner. 

Varje år får runt 350 000 svenska kvinnor antibiotika utskrivet mot urinvägsinfektion. Under förra året har en förbättring skett från sjukvårdens sida ifråga om vilka preparat som skrivs ut, behandlingsrekommendationerna har allt mer börjat följas. Vilket innebär att läkare i högre utsträckning än tidigare nu skriver ut de smalare antibiotika som rekommenderas, istället för bredspektrumantibiotika. Vilket handlar om nödvändig solidaritet eftersom bredspektrumantibiotika behöver sparas för att möjliggöra behandling av exempelvis cancerpatienter. 

Men även om det finns positiva tendenser ifråga om hur vi i Sverige använder antibiotika räcker inte det. Resistensutvecklingen i vår omvärld är skräckinjagande. Och i Sverige sprids nu resistenta bakterier som MRSA och så kallade ESBL-bildande bakterier, det vill säga bakterier med ett enzym som bryter ner de flesta penicilliner, i allt större utsträckning. 

Enligt Smittskyddsinstitutet ökade antalet fall av MRSA med 7 procent mellan 2009 och 2010. Antalet fall av ESBL-bildande bakterier ökade under samma period med 33 procent. Det är en utveckling som oroar, av det enkla skälet att vi idag inte har någon egentlig plan B för den dag vi står utan verksamma preparat. 

Ansvaret är gemensamt för att motverka resistensutvecklingen.   

Vad vi kan göra är att ställa krav. Kräva restriktiv användning både på människor och de djur som ska bli vår föda, kräva att även övriga länder slutar sälja antibiotika över disk utan recept, kräva politiska beslut som stimulerar läkemedelsindustrin till att ta fram nya preparat.  

För när det talas om att klok antibiotikaanvändning förhoppningsvis kan köpa oss värdefull tid till vi får nya antibiotika. Då borde vi faktiskt inse situationens allvar och börja ställa krav.

Mer läsning

Annons