Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Kvinnor i fertil ålder får en högriskstämpel i pannan"

Annons

Anna Thoursie, chefsekonom på Ledarna.

När jag gick på journalisthögskolan så var du en av föreläsarna, du föreläste om en bok du hade skrivit: ”Varför tjänar kvinnor mindre?”, och jag gick verkligen igång på det. Jag började tänka på ett nytt sätt. Vad var bakgrunden till den här boken? Var det ett uppdrag från LO?

- Nej, nej. Det var helt min egen idé.

Hur kom det sig att du började grotta i det här med kvinnors löner?

– Jag hade varit feminist sedan jag var typ tio år. Ända sedan jag lärde mig om att det fanns något som hette feminist. Jag har alltid varit intresserad av sådana frågor.

Kom det hemifrån?

- Nej, det kan jag inte påstå. Jag är uppvuxen i ett hem som var väldigt radikalt på ytan, men väldigt konservativt under. Jag vet faktiskt inte varifrån jag har fått det. Jag kommer ihåg när jag gick i fjärde klass och jag diskuterade abort med min fröken, som jag såg upp till väldigt mycket, och hon var emot abort. Då, på den tiden hade vi inte fri abort i Sverige, och jag kommer ihåg hur ledsen i hjärtat jag blev när hon inte förstod hur viktigt det var. Jag var bara tio år.

Du har doktorerat i nationalekonomi.

– Jag jobbade på finansdepartementet och riksbanken innan jag började doktorera, och då när jag började, i början av 1990-talet, då var det väldigt annorlunda jämfört med i dag, i dag skulle jag säga att det är mindre dåligt. Då, på den tiden skulle man helst inte andas om att man hade några feministiska böjelser. Men det sista papperet jag skrev, då kunde jag inte hålla mig, då skrev jag om löneskillnader mellan kvinnor och män.

Och så började du på LO?

– Det var 2001.

Var det svårt att vara feminist på LO under den tiden?

Anna skrattar till.

– Ja, det var det. Och det spelade inte så väldigt stor roll att Wanja Lundby-Wedin var ordförande då, trots att hon drev sådana frågor. Attityderna satt hårt, i tapetklistret.

Men det var under den här tiden du skrev boken om kvinnors lägre löner?

– Jag skrev den här boken 2004, och det fanns inga problem då att få tid och resurser för att skriva den, det uppskattade jag verkligen hos LO. Det som var det roliga var när den var klar. Då fick jag tjata mig till att få reklam för den. Man hade inte väntat sig att boken skulle få någon större uppmärksamhet. Men så var det HTF, som sedan gick upp i Unionen, som ryckte mig och ville att jag skulle göra en föreläsningsturné för deras medlemmar. Och det gjorde jag. Och sen, så kom LO på att även de borde ha en föreläsningsturné. Så jag pratade väldigt mycket om boken, faktiskt till den punkt att jag blev ganska less på det.

Du har också varit sekreterare och expert i föräldraförsäkringsutredningen.

– Ja, och hade jag skrivit den här boken efter det så hade den sett lite annorlunda ut.

På vilket sätt?

– Jag hade tryckt ännu mer på föräldraförsäkringens betydelse.

Varför är föräldraförsäkringen så viktig?

– Föräldraförsäkringen är så viktig för att arbetsgivare föredrar att anställa och befordra människor som är närvarande istället för frånvarande. Säg att jag är 30 år, och du är min potentiella arbetsgivare, och du har ingen aning om jag kommer att vara borta för vård av barn. Och jag vet inte heller. Ingen av oss vet. Men i genomsnitt vet vi, att Pelle som sitter bredvid mig, och också är 30 år, han kommer inte att vara borta lika länge för att vara hemma med barn. Du som arbetsgivare riskminimerar och föredrar anställda som är närvarande på jobbet.

Och vad leder det till?

– Det leder till att kvinnor i fertil ålder får en högriskstämpel i pannan, och det får de oberoende av sina egna handlingar, och det är diskriminerande. Jag brukar säga att det sitter minst 400 000 människor runt det här köksbordet där varje familj gör sina val. Det här visste jag redan när jag skrev boken, men vad jag lärde mig, jag var ju lite indoktrinerad nationalekonom, och trodde att ekonomiska incitament var väldigt viktiga när det gällde fördelningen av föräldraförsäkringsdagar, och jag fick lära om. När vi gjorde beräkningar på en ganska vanlig familj, han industriarbetare, hon undersköterska, på hur mycket de skulle förlora på att dela lika så handlade om ett par hundra kronor efter skatt, det här var för tio år sedan. Samtidigt visade det sig att i de familjer där kvinnan är den som tjänar mer än mannen, då är hon i alla fall ofta hemma mycket mer än sin man. Dessa kvinnors argument var då att ”jag tjänar ju så mycket, så jag har råd”. Så jag lärde mig att för de allra flesta är det inte ekonomin som är avgörande, utan det är föreställningen om hur man är som en bra pappa, och hur man är som en bra mamma.

Nu förstod jag inte, förklara.

– Det finns väldigt starka normer kring hur man ska vara som en bra mamma, och hur man ska vara som en bra pappa. Det finns en väldigt intressant avhandling som heter ”Man får välja”. Kvinnor som bara är hemma med barnen ett halvår bemöts ofta med avvisande av omgivningen när de kommer tillbaka till jobbet, att de kommer tillbaka för tidigt. Detta medan män kan välja mellan att antingen vara en hårt arbetande familjeförsörjare eller vara en pappa som tar stort ansvar hemma. Båda valen är plus för pappan.

Så vad ska vi göra?

– Jag kan säga att jag är väldigt stolt över min nuvarande arbetsgivare, Ledarna. För Ledarna fattade ett beslut för ett par månader sedan att verka för att föräldraförsäkringen ska kvoteras, 50-50. Inget tjafs, föräldraförsäkringen ska individualiseras.

Fakta

Namn: Anna Thoursie

Gör: chefsekonom på fackförbundet Ledarna – Sveriges chefsorganisation

Bakgrund: (i urval) doktor i nationalekonom, finansdepartementet, Sveriges riksbank, Konjunkturinstitutet, LO-ekonom, chef på tankesmedjan Agora (numera Arena idé), chefsekonom Kommunal, chefsekonom KFS Arbetsgivarorganisationen för samhällsnyttiga företag.

Mer läsning

Annons