Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lagom är rätt?

Inte ett kritiskt ord om vänsterns Eva-Britt Svenssons överföring av egna inkomster till kvinnojourer; överflödet från EU skickas till verksamheter Svensson har egna bittra erfarenheter av.

Annons

Under fem år i Bryssel har några miljoner skickats vidare och Svensson har levt på den lön hon hade i Sverige, drygt 22 000 i månaden.

Snart ges hon, som alla EU-parlamentariker, drygt 83 000 och det lär väl bli ännu mer över till godhjärtade insatser.

Svensson var länge ensam bidragsgivande svensk i Bryssel, men i det nya parlamentet är det fler som tänker slussa pengar vidare. Bara Gunnar Hökmark, moderaternas förstanamn, lägger in varenda krona på det egna kontot.

Lönen är hans ensak säger han, med viss rätt.

Bortsett från Svensson vilar det allt ett lätt drag av ängslig politisk korrekthet över de blivande parlamentarikernas ganska förnumstiga deklarationer. Att bli miljonär på åren i Bryssel är är helt enkelt inte passande, oavsett hur lönerna räknats fram.

Att alla har samma ersättning, och att den är ett snitt av parlamentarikernas tidigare ersättningar, kan ändå lyftas fram som positivt.

Lika villkor för alla är väl bra? Också om alla är lika på en ganska hög nivå.

Moraliskt är lönedebatten lite tröttsam, men typisk. Det är faktiskt svårt att bli upprörd; att välja rätt kandidat är oerhört mycket viktigare än att peka finger åt Hökmark.

Han tycker väl att han är värd pengarna, och att 80 000 får honom att stå ut med isoleringen i Bryssel i fem år till. Eller riktigare; utstationeringen.

Mer läsning

Annons